Ministern som vill spela roll

Ministern som vill spela roll

PORTRÄTTET * Nye miljöministern Andreas Carlgren vill göra Sverige till ett föregångsland inom klimatpolitiken. Han ger sig dock god tid med att komma med åtgärder, men vi kan vänta oss överraskningar.

Skribent Carl-Axel Fall

HAN ÄR NÄSTAN URNOLLÅTTA. Båda föräldrarna och stora delar av släkten hör hemma i storstadens krokar. Det är korta släktband till farbrodern Matts – som på sin tid var en mäktig Modo-chef som tjänande väldiga pengar på norrländsk skog. Andreas pappa var också välförsedd men valde en mer andlig inriktning som en ideolog inom antroposofin.

Med antroposofiska föräldrar var det förstås självklart att Andreas skulle gå i Waldorfskola.

– En skola för hela människan. Den var bra och det var där jag fick en kärleksfull känsla för naturen.

När Andreas började plugga på universitetet var samhällsengagemanget starkt. Miljöfrågorna låg i luften. Det var dem som ledde honom till centern plus partiets tankar om maktspridning.

Snart var han ordförande för ungdomsförbundet, sen blev han miljökonsult, kommunalråd på Ekerö och riksdagsledamot. Under en stor del av 90-talet var han vice ordförande i centerpartiet. Men partiet fick det allt kärvare, särskilt i Stockholm, och när han år 2000 blev utnämnd till generaldirektör för Integrationsverket sa han i en intervju att han var less på politiken.

Någon ministerkarriär har han aldrig planerat för, men han hade i alla fall börjat känna att politik var kul igen då Maud Olofsson ringde och erbjöd honom ministerjobbet nu i höstas.

I VÅRAS SÄNDE SVT serien Kronprinsessan som handlade just om det omtumlande i att bli miljöminister. Andreas såg serien och roades, men tyckte inte då att den stämde och än mindre nu.

– Nej, maktintrigerna är inte alls av den sorten.

Vi sitter i det smått magnifika rum som också var centralt i tv-serien. Där har Per Albin Hansson en gång regerat Sverige. Det beryktade lönnfacket i armstödet finns kvar. Inga flaskor nu förtiden dock.

Veckorna före valet var miljöproblemen nästan försvunna. Efter valet vällde klimatfrågorna som en stormvåg över den nya regeringen. Sternrapporten hade fått också näringslivet att haja till.

– Det kändes jätteinspirerande, har själv tagit starkt intryck av Sternrapporten, men jag ser också en risk att klimatfrågan blir en popfråga. Jag vill inte vara miljöpopulist utan tror mer på långsiktig förändring.

Carlgren tog i sina första intervjuer tacksamt upp klimatspåret. Han talar gärna om att det behövs en tuff klimatpolitik för att rädda tillväxten. Väntar han sig då själv en klimatchock?

– Vi kommer säkert att få se ytterligare stora förändringar. Många blir nog chockade allt eftersom de vaknar. Frågan är stor, så stor. Hela världen måste lösa den och jag tror att världen kommer att lösa den.

Här hemma har redan en del gjorts, till exempel när det gäller uppvärmningen. Men vi måste göra mer. Han vill till exempel öka energisparandet och pekar ut transportsektorn som särskilt viktig. Det gäller att få fram ny teknik och sälja den till världen.

NÄR DENNA INTERVJU GÖRS har det bara gått cirka åtta veckor sedan den nya regeringen tillträdde. Kring klimatpolitiken har miljöministern ännu mest välvilliga ord.

Så går det en vecka och det händer saker. Carlgren reser till Bryssel och säger att Sverige vill att EU sätter målet minus 30 procent växthusgaser för unionen till 2020. Ytterligare en vecka senare lanserar statsminister Fredrik Reinfeldt och Andreas Carlgren en ny klimatkommission med statsministern som ordförande. Dessutom ska en parlamentarisk grupp och ett vetenskapligt råd arbeta med det svenska klimatmålet. Regeringen vill förankra i vetenskapen och pratar varmt om politisk bredd.

Det ser kraftfullt ut. Men är det inte mest ett sätt begrava frågan i utredningar och att rikta fokus mot åtgärder helt utanför Sverige? För det finns redan så mycket fakta och så mycken forskarenighet att det skulle gå lätt att slå fast ett nytt kraftfullt klimatmål för Sverige redan nu och bräcka den gamla regeringen.

Här går vi tillbaks till intervjutillfället och miljöministerns syn på regeringens tidplan.

– Ni i miljörörelsen ska förstås ligga på hela tiden, men bedöm oss inte efter åtta veckor, inte heller efter ett år, men därefter blir vi gärna bedömda.

Och så talar han om 2009 då Sverige är ordförandeland för EU. Tidtabellen är inställd på juli 2009.

Andreas chef, Fredrik Reinfeldt, har flera gånger sagt att svenska miljösatsningar skulle ge mer om de förlades till exempelvis Kina.

– Det Reinfeldt sagt är klokt, men det förtar inte vårt ansvar. Jag vill att Sverige ska vara den ledande förebilden när det gäller att visa vad man kan göra för att ställa om. Målet ska vara ett samhälle i stort sett utan fossila bränslen. Det gäller nu att hitta lösningar mellan människor som inte tidigare trodde att de var sams. Miljörörelsen och delar av regeringen till exempel. Klimatfrågan borde kunna tvinga fram ett nytt politiskt klimat. Vi måste hitta breda och långsiktiga lösningar så att näringslivet vet vad som gäller.

Miljörörelsen har ju visat att moderaterna varit svaga i miljöpolitiken. Hur ska det då gå att föra en stark miljöpolitik med moderaterna, spänningarna är ju uppenbara?

– Jag är skeptisk till fördomar. Bedöm människor eller partier efter vad de gör, inte vad man trott om dem. Vi har en chans att överraska. Jag hoppas att jag lyckas mobilisera mina regeringskollegor. Jag är optimistisk.

Klart är att han får mycket att göra. För att orka är han noga med kroppen. Innan har blev minister tränade han tre gånger i veckan, nu har han bara lyckats pressa in två pass per vecka.

– Jag arbetar hårt, blir mycket engagerad. Men sen måste jag emellanåt ladda i ensamhet. Det behovet kan nog vara ett problem i denna roll.

Hans trick är att kryssa in vissa tider i almanackan då han ska vara ledig. Det är helig tid som han inte delger för någon.

I många sakfrågor är han ännu resonerande, som i svaret på frågan om vi kommer att kunna flyga lika mycket framöver.

– Man kan fråga sig om det är sunt att flyga över halva jorden bara för att koppla av. Men detta är nästan en existentiell fråga. Världen klarar sig inte utan flyget. Vi behöver mer av transporter men måste hitta mer miljövänliga sätt, det är en stor utmaning.

ATT DEN NYA REGERINGEN genast tog bort det förslag till flygskatt som fanns berodde på att det var ett dåligt förslag och detta ska skötas av EU.

När det gäller hur biobränslen för bilar säger han att dagens låga bensinpris bara är en tillfällighet.

– Men vi måste ha regler som stödjer höjda bensinpriser. Vi ska kämpa för etanolen, men också bränslesnåla bilar. Svenska bilar är europakungar i bensinförbrukning. När vi om några år visar vad vi gjort kommer vi att kunna visa upp en mycket snabb utveckling.

Centern har ju föreslagit 10 000 i bidrag till den som köper en miljöbil, i praktiken blir det en etanolbil som ofta ändå körs på bensin – hur klokt är det?

– Vi vill hitta lösningar som gör det ekonomiskt att köra miljöbil. Vi kommer i snabb takt att presentera förslag.

En fråga där SNF trycker på är strandskyddet.

– Frågorna kommer säkert upp under perioden. På en del håll behövs starkare skydd, på andra håll är behovet av skydd inte lika starkt, där kan det bli en lokal anpassning.

Tydligare är han då när det gäller om Sverige ska ansluta sig till den planerade ryska gasledningen i Östersjön.

– Sverige har inga planer på att ansluta sig till den. När det gäller själva dragningen av gasledningen kommer vi att pröva den mycket ambitiöst.

Hur reagerar då miljöministern på att allt fler talar om mer vatten- och kärnkraft?

– Kärnkraften är ingen lösning på klimatfrågan. När det gäller vattenkraften står jag för skrivningen i budgetproppen. Hittills har cirka 30 småskaliga vattenkraftverk berörts. Det kan bli ett tio-tal till. Rädslan för en massiv vattenkraftsutbyggnad är överdriven.

Hur ser han då på frågan om uranbrytning i Sverige?

– Nu pågår provborrningar. Inte brytning. När vi får en ansökan om att bryta – och vi är långt ifrån det läget – ska det prövas enligt gällande ordning. Och kom ihåg att miljöbalken ger kommunerna vetorätt.

Men det finns kommuner som vill bryta?

– Jag kan inte göra något uttalande. Vi har lagar och bästa skyddet är att hålla oss till gällande ordning.

Hur är det då med anslaget för skyddet av biologisk mångfald. Regeringen har ju fört över 0,5 miljarder från det kontot?

– I den nuvarande budgeten rör vi inte en krona. Men vi kommer att förändra den posten. Det är inte rimligt att huvudspåret är statligt ägande. Vi vill ta tillvara det stora kunnande som finns hos markägarna för att skydda områden i form av långsiktiga naturvårdsavtal. På så sätt kan vi frigöra pengar till exempel till klimatarbetet. Jag förvånad över att miljörörelsen tycks vilja ha statligt ägande överallt.

– Det kommer att finnas målkonflikter. När det gäller till exempel vatten- och vindkraften kommer jag ibland att göra helhetsbedömningar som kan gå utöver lokalmiljön. Då kommer jag säkert att bli ifrågasatt av miljörörelsen.

Miljödepartementet har en budget på drygt 4 miljarder, är inte det väldigt lite, borde du inte ha mer tanke på alla utmaningar vi har. Miljöhoten är ju större än krigshoten?

– Jo, jag borde ha mer, och så är det ju. Miljöpolitiken går in också i närings-, jordbruks och biståndspolitiken.

Östersjöpolitiken är något han vill prioritera. Han vill stödja Helcom och få med Ryssland och Polen i båten, främst genom att peka på möjligheter. Ett östersjösamarbete inom EUs marina direktiv tror han definitivt på.

– Målet är att få ned utsläppen från jordbruket.

I somras utlovade centern ett förbud mot fosfater i tvättmedel.

– Det kommer i någon form. Vi får se hur omfattande det blir när vi gått igenom remissvaren på det förslag som ligger. Det är viktigt att vi får med oss andra länder.

Vi hinner med många frågor, en enda gång stannar han upp och ber att få fundera lite. Det är när jag frågar om hur hans syskon skulle beskriva honom.

– Jag är mitt emellan två systrar, de skulle nog säga att jag liksom tog ledningen. Jag fick föra talan för oss alla tre, fick ta en del konflikter med våra föräldrar. Det var lite teater.

Andreas Carlgren kan stå på en scen. Jag hörde honom tala inför de sina bara någon vecka före denna intervju. Då var han stridbar, närmast eldfängd. Sverige skulle bli världsledande, framtiden utmålades som både högteknologisk och högekologisk och skulle gå i solenergins tecken. Hans tal möttes av stormande applåder. Han kan få folk med sig. Men debatter är han inte lika road av.

– Det blir så lätt låsta positioner. Jag tilltalas mer av öppna prövande samtal, sådana som kan leda framåt.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Carl-Axel Fall
Artikeln publicerades i