Skogen ingen säker koldioxidfälla

Skogen ingen säker koldioxidfälla

VINKLAT * Klimathotet ökar trycket på att producera mer biobränsle ur skogen. Men ett intensivare skogsbruk för med sig många andra miljöproblem. Skogen är heller ingen säker kolsänka.

Skribent Mirjan Lööf, Skogshandläggare

När Sverige rapporterar växthusgasutsläpp drar man av för den extra koldioxid som tas upp av växande skog. Ju mer kol man lyckas ladda skogen med, desto bättre framstår Sverige i jämförelse med grannländer som Norge och Finland (som inte valt att räkna hem skogen i dessa sammanhang) och mot internationella åtaganden.

Den plötsliga insikten om klimathotet är rena vinstlotten för dem som söker argument för att övertyga miljövänner om behovet av ett intensivare skogsbruk: som gödsling, dikesrensning, contortaplantager och fjällskogsavverkningar. Det som förut sågs som skogsmiljöhot får ny etikett och marknadsförs nu som bidrag till lösning av klimatproblemen.

Det kommer nästan löjligt lägligt. Det är tydligt att en växande efterfrågan på biobränsle är ett potentiellt hot mot lönsamheten i pappersindustrin. När konkurrensen om råvaran hårdnar blir naturligtvis följden att de som gjort stora investeringar i bruken gör allt de kan för att hålla råvarupriserna nere. Därför satsar skogsnäringen i första hand på att genomföra intensifieringar i hela skogslandskapet istället för att exempelvis utveckla biobränsleplantager på begränsade områden. Kolsänkeargumentet är pappers- och massaindustrins trojanska häst.

Men hur säker är skogen som kolförvar? Efter stormen Gudrun mätte Achim Grelle, forskare vid SLU i Uppsala, koldioxidutsläpp i det drabbade området. Stora ytor utan vuxna träd och massor av rotvältor som river upp marken leder till stora utsläpp av koldioxid. Det är alltför lätt att ?inte se skogen för bara träd?, det mesta av skogskolet finns nämligen i marken. Och det är inget kassaskåpssäkert lager utan ett dynamiskt system av mikroorganismer, lika spännande som yttre rymden. Om detta system störs – om fler stormar kommer – kan det som i går kändes som en säker koldioxidfälla plötsligt bidra till ökningen av växthuseffekten.

Klimatförändringen är nu inte längre ett hot. Det är verklighet. I stället för att pressa skogen ytterligare borde vi rusta vårt hårt stressade skogsekosystem för att klara klimatomställningen. Och, apropå trojanska hästar; skogsbrukets bästa kolfälla skapas förmodligen med kalhyggesfria metoder.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Mirjan Lööf, Skogshandläggare
Artikeln publicerades i