Annons
Slumpen stoppade härdsmälta

Slumpen stoppade härdsmälta

TEMA - krönika * Antingen är han okunnig om kärnkraftssäkerhet eller inte ärlig. Gunnar Lindstedt kritiserar Vattenfalls VD för att mörka, både om hur nära en härdsmälta var i Forsmark i somras och om säkerheten framöver.

Skribent Gunnar Lindstedt Är Reporter På Veckans Affärer.

NÄR LEDNINGEN FÖR FORSMARKS kärnkraftverk i somras bröt mot kärntekniklagen och inte skyndsamt bringade reaktorn vid Forsmark 1 i ?säkert läge? efter strömavbrottet den 25 juli, så var detta ett resultat av försämrad säkerhetskultur inom företaget.

?Vi insåg inte hur allvarligt läget var?, har säkerhetschefen Ingvar Berglund efteråt erkänt.

Under hösten har sedan en rad bristande rutiner och rena falsarier uppdagats på Forsmark. Protokoll som ska garantera att reparationer genomförts har signerats av Forsmarks ledning, trots att dokumentationen saknats.

Kanske beror denna bristande säkerhet på att Forsmark Kraftgrupp AB drivs med en före detta överste utan kärnkraftskompetens som VD. Eller kan ägaren Vattenfall i dessa kärnkraftsvänliga tider göra lite hur som helst utan att få mothugg? Vattenfalls VD Lars G Josefsson undvek att uttala sig om sommarens kärnkraftshaverier. Kanske ville han inte smutsa sin gröna image med kärnkraftsproblem. När Veckans Affärer i november till slut fick en kommentar avfärdade han allvaret i det inträffade. ?Det fanns ingen risk för härdsmälta?, slog han fast. Inte ens om kärnkraftverkets alla reservgeneratorer slagits ut; ?Jag är visserligen ingen expert på kärnkraft men det fanns andra reservsystem tillgängliga som är till för oförutsedda händelser?, sa Josefsson.

Inte heller jag är kärnkraftsexpert, men researchen inför reportaget (Veckans Affärer nr 43, 2006) lärde mig i vart fall så mycket att ett kärnkraftverk måste ha strömförsörjning. Annars avstannar kylningen av reaktorhärden. Varje reaktor ska därför klara sin strömförsörjning om det blir strömavbrott i det ?yttre? nätet. Och, som Vattenfalls VD säkert vet, inträffar strömavbrott som släcker ner hela landsändar med viss regelbundenhet. I ett sådant läge har varje reaktor fyra batteridrivna säkerhetssystem som är oberoende av varann. Tanken är att om ett slås ut ska de andra fungera.

DET ALLVARLIGA MED STRÖMAVBROTTET i Forsmark var att samma fel uppstod i samtliga system. De fyra batterisystemen fick samma spänningsöverslag när strömmen gick, men det var slumpen som avgjorde att två växelströmsomvandlare fortsatte fungera, medan två slogs ut. Lika gärna kunde ?säkringen? gått i alla fyra. Och utan yttre strömförsörjning hade en härdsmälta då varit ett faktum. När Lars G Josefsson säger att det ?fanns andra reservsystem tillgängliga? pratar han strunt. Vilka andra system menar han?

Att högste chefen för en stor del av Sveriges kärnkraftsproduktion är så okunnig om kärnkraftssäkerhet är uppseendeväckande. Inte minst som Vattenfall just ska investera miljarder i effekthöjning av befintliga verk. Så gott som samtliga svenska reaktorer ska få ökad effekt genom att mer och kraftfullare bränsle förs in i reaktorhärden. Eftersom reaktortankarna dimensionerats för lägre effekt och nu trots sin ålder (20-30 år) ska klara högre påfrestningar kommer säkerhetsmarginalerna att sänkas. Pumpar och rörsystem kan bytas ut, men själva reaktortanken förblir densamma. SKI har påtalat att säkerheten sjunker till säkerhet ?med nödvändiga marginaler? men inte når högsta möjliga nivå. Men Josefsson säger i samma VA-intervju att Vattenfall har ett ?stort investeringsprogram för att hålla säkerheten på toppnivå?. Ändå har hans eget verk, Ringhals, påtalat att för att nå säkerhet på ?toppnivå? – så måste ?de flesta system? rivas eller bytas ut, speciellt reaktorinneslutningen och reaktortanken. ?En så omfattande ombyggnad skulle i praktiken innebära att ett nytt kärnkraftverk uppförs?, skriver Ringhals i en inlaga till miljödomstolen. Och med ?toppnivå? menar väl Josefsson knappast att Sverige ska bygga helt nya kärnkraftverk?

Om han vore ärlig borde han istället tala om att nu planerade investeringar möjligen leder till säkerhet med ?nödvändiga marginaler? men inte alls till ?världens säkraste kärnkraft?.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Gunnar Lindstedt Är Reporter På Veckans Affärer.
Artikeln publicerades i