Annons

Väder och vargar

Huvudström, sidoströmmar och lugna bakvatten. Bokfloden av naturböcker är varierad. Bokredaktör Eva-Lena Neiman har fiskat upp en spännande blandning.

Skribent Eva-Lena Neiman

POETEN ANNA RYDSTEDt skrev på 70-talet profetiskt om ?den sista kommunikationen?. I den dystra framtidsvisionen tycks det sista vi kommer att tala om bli vädret. Inom SNF har vi gjort det länge, men nu tar betydligt fler till orda. Och vi håller med Anna Rydstedt:

?Le mer lagom åt oss som även talar om vädret?

MYCKET KUNSKAP OM väder kan den som vill begripa mer hämta i Meteorologernas väderbok, Claes Bernes och Per Holmgren (Medströms bokförlag). Det finns ju en gräns för hur mycket intresse som går att uppbåda för vädersammanhang. Men redan efter några sidor lärde jag mig hur växthusgasernas molekyler beter sig. Ny kunskap för mig – och detta är en bok att bläddra i och fångas av en bild eller figur och läsa ett stycke här och där. Välskrivet, välgjort och mycket kunskapsdigert.

Västerut, natur mellan Vinga och Vättern är ett praktverk med text av Stefan Edman och Roger Olsson, foton av Tore Hagman och Jan Töve (Gullers förlag). Fyra tungviktare i sina genrer har kreerat en tungviktare till bok. Jag jabbar emot lite, men viker mig. Texterna är engagerade, känsliga, levande. Med upplevelser i botten djupnar bildernas skönhet. Boken väcker längtan till platserna. Det fungerar fint.

Barnbilderboken Det kittlar när löven kommer, Anna Bengtsson (Alfabeta) med en gammal ek som huvudperson förmedlar en stark stämning. Den glöder som bra böcker av en äkthet som inte enkelt låter sig skrivas ner eller avbildas. Den finns kanske någonstans mellan molekylernas märkliga vibrationer.

Vargarna vid Trollsjöåsen av Bengt Oldhammer, text, Veronica Nilsson, illustrationer, (Naturskyddsföreningen i Dalarna) är en annan sorts barnbok. På ett enkelt och direkt sätt har författaren och illustratören lyckats gestalta och skildra den infekterade och laddade rovdjursdebatten utan att överdriva eller stryka under. Rätt ton och saklig grund. Utmärkt. Borde läsas i skolor också utanför Dalarna.

Fältnyckeln, dagfjärilar, hör till Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna (Artdatabanken) och är raka motsatsen till projektets tunga huvudverk. Liten, smidig och lättburen med listor för egna fjärilsobservationer. Jag hoppas på flera sådana fältkomplement.

Nyttans växter, Kerstin Ljungqvist, (Calluna förlag) måste jag bara lovorda. Böcker av eldsjälar kommunicerar bara med sin existens så mycket energi, engagemang och uthållighet. Det här är en vacker, gedigen tegelsten som berättar medicinalväxternas historia och har en rik uppslagsdel.

FREDRIK SJÖBERG HAR SLAGIT TILL igen med Flyktkonsten (Nya Doxa förlag). Det är ingen naturbok, fast naturkunskap läcker över sidorna och i fascinationen inför måleriet som en väg att söka naturens gåtor. Underhållande, skickligt och grävande efter något som jag inte vill definiera.

Sist, tillbaka till framtiden: Giftfri miljö – utopi eller verklig chans? Formas Fokuserar vidare med sin pocketserie. Ämnet är högaktuellt. Hur långt kan REACH, EUs kemikaliepolitik, nå? Om detta skriver SNFs ordförande Mikael Karlsson. Många olika infallsvinklar ger läsaren ett bra grepp om kemikalieproblematikens komplexitet. Forskare skriver, och när de skriver historia, glöms ibland miljörörelsen bort. Historien om fågeldöden och den kvicksilverbetade säden saknar viktiga delar, bland annat den där SNF tidigt hade en viktig roll genom att publicera och debattera kvicksilverproblematiken. Det samma gäller DDT, PCB och Projekt Havsörn. Om forskning ska formas (!) till samhällsengagemang krävs eldsjälar. SNF har en viktig roll. När vi talar om vädret eller kärleken till naturen, är det en kommunikation som inrymmer både oro och förändringskraft.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Eva-Lena Neiman
Artikeln publicerades i