SAMERNA ÄR SKANDINAVIENS ursprungsfolk.Vi bodde här innan nuvarande statsgränser fastställdes och har i hög grad behållit vårt sätt att leva. Närheten till naturen och renen har format vår kultur. Fast vi i dag lever i ett modernt samhälle är de gamla kunskaperna och traditionerna viktiga.

Det finns omkring 20 000 samer i Sverige. Mindre än fem procent bedriver renskötsel och mindre än var tredje talar något av de samiska språken. Trots det är svenska folkets bild av en same oftast en samisktalande renskötare. Vem har rätt att avgöra vem som är mer eller mindre same?

Jag anser inte att jag är mer same än någon annan för att jag kommer från en renskötande familj eller för att jag har renar och renmärke. Däremot anser jag att jag måste bli accepterad för att renarna och renskötseln är det som starkast knyter mig till det samiska. Jag är stolt över att komma från en renskötande familj och jag är stolt över den kunskap jag har fått genom det. Att vara stolt är inte det samma som att nedvärdera och underskatta andra.

Ungdomar som fått språket och är uppvuxna i renskötande familjer känner oftast stark samhörighet till sitt folk och är säkra i sin identitet. Men det finns mycket som knyter alla samer samman. Slöjden, jojken, släktbanden, närheten till naturen, fisket och jakten är bara några trådar i vår oändligt stora och vackra väv.

IBLAND KÄNNS DET SOM ATT vi plockar samepoäng. Har jag en kolt (samernas folkdräkt) ger det en poäng. Har jag sytt den själv får jag två. Om jag sedan på samiska kan berätta hur jag sydde den och jojka koltens jojk har jag fyra poäng. Har jag slutligen skor till kolten som är sydda av bällingar från min egen ren har jag nått fem poäng. På så vis samlar jag poäng och klättrar på trappan upp mot 100 procent same.

Ironiskt nog brukar en mycket viktig poäng ofta glömmas, kunskapen och historien om oss samer. Jag förväntar mig att samer i dag ska kunna sina far- och morföräldrars historia. Vi ska veta varför vi är ett splittrat folk och av staten upp¬delade i renskötande och icke renskötande samer. Vi ska veta hur svenska staten behandlat oss under det senaste århundradet. På så vis får vi mer förståelse. Det tål att upprepas: okunskap bäddar för konflikter och missförstånd.

Alla samer har inte bedrivit renskötsel och alla samer kommer inte heller i framtiden att kunna göra det. Allt eftersom vi blir mer trängda och får mindre marker försämras möjligheterna att kunna bedriva renskötsel. Som utvecklingen ser ut i dag med bland annat markprocesser så ser framtiden inte ljus ut för renskötarna. Vi kan därför inte knyta samiskheten enbart till renskötseln.

Den samiska kulturen är vårt folks gemensamma samhörighet. Kulturen består av såväl materiella som andliga traditioner och kunskaper. Vi visar att vi hör ihop genom exempelvis gemensam berättartradition, matkultur, tankesätt och normer. Många av oss bär den samiska flaggan på våra kläder eller har en nyckelring av renhorn. Vi använder gärna de samiska färgerna liksom vi sätter vävt bälte och luohkka (oväderskrage) till jeansen. En del symboler har vi lånat från vår förkristna religion. Numera syns inte våra gudar på enbart trolltrummorna utan även på gardiner och t-shirtar.

MÄNNISKAN FORMAS AV KULTUREN, medan vi samtidigt formar den. Vår kultur är inte statisk. Den har förändrats och kommer att förändras allt eftersom tiden går. Vi samer är inte gjutna i samma form, därför måste vi vidga vår syn men samtidigt komma ihåg att bevara. Varken det samiska språket eller om du äger ren eller inte avgör om du är mer eller mindre same.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.