Tjänster som växer

De som har svårt att förstå vikten av naturvård brukar ändå ta till sig plånboksargument. Och nu när ekonomer och naturvårdare börjat samarbeta kommer nya starka argument för naturens tjänster.

Ledare 2007-2

DENNA VÅR BLOMMAR USAs frukt- och mandelträd som vanligt. Men odlarna står där förtvivlade mitt i blomningen. Bina är borta. I 24 av landets delstater har antalet bin minskat med över hälften. Värdet av de skördar som är beroende av bipollinering är cirka 14 miljarder dollar.

Pollinering är en ekotjänst. Biologer och naturvårdare har för länge sedan fattat sambanden till naturen. Numera förstår också allt fler ekonomer sambanden. Det finns dock ännu många som inte alls kan förstå varför det kan vara bättre ekonomi att spara en urskog än att bygga en fjällanläggning.

Här ett försök att göra dem mindre okunniga.

Samhället har sin grund i naturen. En exploatör tar upp en gruva, han fäller en skog. Kalkylerna slutar på plus för honom och för de människor som får vara med på jobbet. Men det är naturen som bjudit på grundkapitalet och efter "festen" kan den hamna på minus.

Det finns mängder av exempel från historien. Där en gång jordbrukets vagga stod, den bördiga halvmånen i dagens mellanöstern, är jorden i dag förödd. Jorden brukades för hårt, vattnet försvann, de sista träden höggs. Det bördiga landet blev nära nog öken. I dag sker samma överutnyttjande med fisk¬bestånd i haven, inte minst i Östersjön.

Människorna har ibland kunnat dra vidare till nya projekt, kanske har de överlevt, ibland till och med fått det bättre, men långt ifrån alltid. Och nu börjar ekologerna få koll på hela jordens ekosystem. 17 av 24 ekosystem är överutnyttjade enligt Millennium Ecosystem Assessment - utarbetad av nästan 1 400 forskare över hela världen.

Att ta ut vad som går och sedan dra vidare till något annat håller inte. Vi behöver en långsiktig hållning. Ett synsätt där naturens tjänster värdesätts och därmed värnas. Miljöekonomerna har kommit med nya glasögon.

Om vi ser nyttan av naturen som en ekotjänst kommer allt i ett klarare ljus. Även om det är svårt att sätta exakta prislappar på ekotjänster som vatten, skydd och bibringare av hälsa, är det uppenbart att de representerar stora värden. Den globala utmaningen är att ekosystemen behöver producera mer mat och biobränslen samtidigt som klimatförändringarna försämrar produktionsvillkoren.

Vår hållning måste därför utgå ifrån en vilja att förstå och värdesätta komplexa samband - samspela med de naturliga förutsättningarna.

Liksom en människa förändras och även gillar förändring under livet förändras även ekosystemen. Men det finns gränser - när förändringarna blir för stora eller går för fort kan en människa gå i baklås - naturen likaså.

I dag pratar ekologerna allt mer om resiliens - förmågan att klara förändring för vidareutveckling. Om ett system håller många arter är det sannolikt mer hållbart. Det borde därför vara lika självklart att eftersträva en mångfald av ekotjänster som att inte lägga alla ägg i samma korg på aktiemarknaden. Naturskyddsföreningen har egentligen alltid haft denna syn, det är bara de ekonomiska begreppen som är nya i sammanhanget.

Att vi är beroende av livskraftiga och naturliga ekosystem har tyvärr blivit alltmer osynligt i våra liv. Men vi kan inte vänta på politisk klarsyn till den dag tunnelbanan i Stockholm är översvämmad och några hundra tusen miljöflyktingar väntar vid landets gränser.

NATUREN KAN INTE SJÄLV FÖRHANDLA. Den behöver människor som tar ansvar. Det är glädjande att regeringen nyttjat moderna glasögon när den avgjorde striden om dalafjället Städjan. Att exploatera fjället med liftar och hotell i den kortsiktiga sysselsättningens namn väger lättare än att låta fjället förbli en urskogsmiljö med plats för en långsiktig naturturism.

Visserligen var både svenska lagar och EUs regler ganska klara, men vi ser ändå att regeringen agerat med ett visst mod i frågan. Ska vi våga hoppas på mer?

Tjänstesamhället sägs vara nästa tillväxtsektor. Så varför inte börja med att sätta fart på produktionen av ekotjänster?

FOTNOT I Naturskyddsföreningens årsbok Naturen till din tjänst finns en rad idéer.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.