Välkommen till växthusvärlden

Klimat * det går inte att tvivla längre. Klimatet blir bara varmare och varmare. Det står klart i den senaste rapporten från fns klimatpanel. Tusentals forskare och tiotusentalstals referenser ligger bakom denna bistra läsning om vår framtid på jorden.

Artikel 2007-2 Anders Friström

NU STÅR DET ALLTMER klart att det är människan som orsakar klimatförändringarna. FNs klimatpanel, IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, slår i sin fjärde rapport fast att det mänskliga bidraget till den ökade växthuseffekten är tio gånger större än de naturliga variationerna i solinstrålningen.

- En viktig slutsats är att man nu ¬slagit fast att temperaturökningen med stor sannolikhet (90 procent) beror på människans aktiviteter, säger Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och en de centrala forskarna bakom IPCCs rapport.

- De senaste femtio åren har varit de varmaste under minst 1 300 år. Elva av de senaste tolv åren har varit bland de varmaste sedan temperaturmätningar infördes år 1850.

DEN GLOBALA medeltemperaturen har nu ökat med 0,78 grader sedan år 1900. Medeltemperaturen förutsägs i olika scenarier öka med mellan 1,8 och 4,0 grader till år 2100, med ett osäkerhets¬intervall på mellan 1,1 till 6,4 grader. Skillnaderna beror på olika befolkningsutveckling och ekonomi i scenarierna, som i sin tur är baserade på ett stort antal datamodelleringar.

- De nya framtidsscenarierna bygger på ett betydligt säkrare modellunderlag än tidigare, vilket gör att man kan dra säkrare slutsatser, säger Erland Källén.

Jämfört med den förra IPCC-rapporten från 2001 har man höjt osäkerhets¬intervallen, främst för att modellerna nu tar hänsyn till olika naturliga förstärkningsmekanismer som kan uppträda vid ett varmare klimat. IPCC har använt ungefär samma klimatkänslighet som i den förra rapporten, en fördubbling av koldioxidhalten ger i snitt tre grader varmare klimat. De senaste åren har en vetenskaplig diskussion förts om att klimatets känslighet kanske är större än så, men dessa rön finns inte med i rapporten. Det innebär att skattningarna av kommande klimatförändringar blir relativt försiktiga.

Temperaturökningen kan komma att bli dubbelt så stor i Arktis, upp till åtta grader på hundra år. Sommarisen i Norra Ishavet förväntas försvinna helt mot slutet av detta århundrade. Här hos oss i Skandinavien kan uppvärmningen mildras av att Golfströmmen beräknas minska i styrka med en fjärdedel. Men den stora havsströmmen kommer enligt rapporten inte att stanna och det kommer fortfarande att bli varmare även här än i dag. I Europa som helhet beräknas temperaturen stiga med 1,6-3,2 grader på femtio år.

Det är mycket sannolikt att värmeböljor, kraftiga regn och snöfattiga vintrar blir vanligare i ett varmare klimat.

Koldioxidhalten i atmosfären är nu högre än någonsin under de senaste 650?000 åren och ökar för närvarande med cirka 1,9 ppm om året. 2005 var halten 379 ppm, att jämföra med den förindustriella nivån 280 ppm.

NY KUNSKAP OM den kylande effekten av partiklar i atmosfären ger anledning till oro. Utsläpp av svavel, stoft och sot kan ha motverkat temperaturökningen med 1-2 grader. I takt med att partikel¬¬utsläppen nu renas ökar temperaturen snabbare än tidigare. Det finns nu en större säkerhet bland forskarna kring partiklarnas klimatpåverkan, men fortfarande kvarstår stora osäkerheter.

Molndroppar bildas kring de luftburna partiklarna. Finns det fler partiklar i luften bildas fler men mindre moln¬droppar. Det gör att molnen ser vita ut. Rena moln är mer gråbruna. Olika typer av partiklar ger olika mycket molnbildning, vilket gör det komplicerat att bedöma molnens påverkan på klimatet.¬

En annan nyhet i rapporten är avsmältningen av inlandsisen på Grönland.

- Det sker inte på hundra år, men om vi fortsätter med utsläppen av växt¬husgaser kan stora delar inlands¬isen inom loppet av tusen år eller några tusental år smälta bort. Vilket skulle ge en höjning av havsytan med upp till sju meter, säger Erland Källén.

Höjningen av havsytan har accelererat sedan 1960-talet och är för närvarande cirka tre millimeter per år. IPCC räknar i sina scenarier med en höjning av medelvattenståndet med mellan 18 och 56 centimeter till år 2100. Det är säkrare siffror än tidigare och kan utgöra grund för framtida planering. Ungefär hälften av höjningen kommer av att havsvattnet expanderar när vattenmassan blir varmare och ungefär hälften beror på ökad avsmältning av glaciärer. Om avsmältningen på Grönland och Antarktis accelererar till följd av den ökade uppvärmningen kan havsytan komma att höjas med ytterligare en till två decimeter.

EN NYHET I IPCC-rapporten är att man nu beskriver det som sannolikt att tropiska orkaner kommer att öka i ett varmare klimat. Västvindbältet, som ger oss våra lågtrycksbanor, kommer att förskjutas norrut.

Under april och maj presenteras ytterligare delar av IPCC-rapporten, om effekter av klimatförändringarna och om åtgärder.

- Hur ska vi göra för att minska utsläppen och motverka klimatförändringarna? Det frågar sig Bert Bolin, professor emeritus i meteorologi och IPCCs förste ordförande. I dag är 80 procent av all energiförbrukning i världen fossil energi, endast nio procent är bio¬energi. Vi kommer aldrig att kunna ersätta all kol, olja och gas med biobränslen. Det mesta är otillgängligt för oss. Vattenkraften bidrar bara med cirka två procent och kärnkraften lika mycket netto. Solenergin svarar i dag bara för 0,1 procent av energiförsörjningen. Det är i solenergin som framtiden ligger, men vi måste också lära oss att minska behovet av energi.

- Merparten av det som står i tidningarna handlar om vad som händer om vi inte gör något. Varför talar man inte mer om vad vi kan göra för att hindra det som skulle hända om vi inte gjorde något, avslutar Bert Bolin.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.