Fula gubbar

MAT OCH MILJÖ | bekämpning * Ledsen att förstöra midsommarstämningen. MEN jordgubbar är bland det mest besprutade, och importerade är ännu värre.

Artikel 2007-3 Cecilia Bertilsson

ATT ÄTA JORDGUBBAR är lätt. Varje svensk mumsar årligen i sig runt fyra liter, det mesta under sommaren förstås och totalt blir det 15 000 ton.

Att odla jordgubbar däremot är svårt. På några korta veckor ska hela årets förberedelser intensivskördas och då får inget gå snett. Inget gråmögel, inga kvalster, inga jordgubbsvivlar. Därför har giftsprutan gått över en genomsnittlig svensk jordgubbe sex gånger.

I dag får 26 kemiska växtskyddsmedel användas i jordgubbsodling. Några av de mest omdiskuterade har varit organiska fosforföreningar som fungerar som nervgifter på oönskade djur i odlingarna. Problemet är att även önskade djur som nyckelpigor, daggmaskar, bin, starar och trastar har drabbats och därför har EU förbjudit dem och de slutar användas nästa år.

Men det värsta gisslet är för många gråmöglet som infekterar jordgubben redan medan den blommar och senare utvecklas i kart och bär. Mycket av växt¬skyddsmedlen går åt till att bekämpa denna svamp, men på senare år har en biologisk metod vunnit terräng. Det är humlebon som preparerats med rovsvampen trichoderma. Humlan som ska flyga ut måste pressa sig igenom en trång labyrint och får då trichoderma på sin päls. När jordgubbsblomman pollineras blir rovsvampen kvar och parasiterar sedan gråmöglet till döds.

- Humlorna brukar kallas "flying doctors". Det är ett snillrikt system som har börjat användas mycket även av konventionella odlare, säger Magnus Engstedt, trädgårdskonsulent

i Jönköping.

Trots att jordgubbar besprutas mycket i dag, har ändå den kemiska bekämpningen minskat kraftigt, till och med halverats de senaste tio åren. Odlarna har ratat den gamla sorten Zengana och satsar i stället på gubbar som kräver mindre bekämpning. Honeoye, som i dag dominerar odlingarna är en sådan, liksom de lite ovanligare sorterna Kent och Yamaska.

Att de svenska jordgubbarna är ett bättre val än importerade visar Livsmedelsverkets stickprovskontroller tydligt. 40 procent av importbären 2005, hade mätbara halter av bekämpningsmedel och några överskred till och med de tillåtna gränsvärdena. För några år sedan stoppades ett parti egyptiska jordgubbar som hade så mycket som 37 gånger det tillåtna gränsvärdet.

- Det är 20 gånger vanligare att hitta otillåtna mängder i importerad frukt och grönt än i svensk, säger Magnus Engstedt.

- När det gäller jordgubbar finns all anledning att välja svenskt. Kravjordgubbar är förstås ännu bättre, säger han.

Tyvärr har den ekologiska jordgubbsodlingen, tvärtemot all annan ekologisk odling, minskat. År 1999 låg den på topp, då några stora odlare i södra Sverige satsade på Kravodlat vid sidan av sin konventionella odling. Men marknaden verkade ännu inte mogen för de lite dyrare bären och i dag svarar den för knappt fyra procent av jordgubbsodlingen. Dalarna odlar mest Kravmärkt och var fjärde Kravgubbe kommer i dag därifrån.

En som har 20 års erfarenhet av ekologisk jordgubbsodling är Dan Johansson på Senneby trädgård i Roslagen. Eftersom familjen driver en gårdsbutik odlar de lite av mycket och jordgubbs¬landet är en halv hektar, mest en sort som heter Bounty.

- Jordgubbssorter som fungerar att odla ekologiskt är ofta söta och goda, men inte särskilt hållbara. De bör ätas direkt och inte fraktas till butik, säger Dan Johansson.

När han började sin ekologiska odling skrämde många honom med gråmöglet, men det har inte varit några stora problem. Genom att ha glesare mellan plantorna får svampen svårt att sprida sig. Dessutom tror han att jordgubbarna blir mer motståndskraftiga mot möglet när de inte stressats av bekämpningsmedel.

För att slippa insektsangrepp tar Dan som mest tre skördar på ett ställe och flyttar därefter landet minst 400 meter för att insekterna, framför allt den förhatliga jordgubbsviveln, ska villas bort.

- Att odla ekologiska jordgubbar kräver mycket arbete och vi är alldeles för få odlare i dag. Men våra jordgubbar börjar bli allt mer efterfrågade, säger Dan Johansson.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.