Nässelfeber

HEMMA * Att brännässlor i trädgården ger en fristad för fjärilar vet många naturintresserade. Men nässlan kan göra nytta även för människor. Kläder och soppa är bara ett par av möjligheterna.

Artikel 2007-3 Susanne Liljenström

KONSTHANTVERKARE MERJA LÖNNQVIST väver sjalar att linda runt halsen en kylig sommarkväll. Lätta, skimrande sjalar - av brännässlor.

- Men de bränns inte, försäkrar hon. Jag har utvecklat en egen metod för att göra nässelgarnet riktigt mjukt och skönt. En hemlig teknik.

Merja Lönnqvist kallar sig Neitti Nokkonen, Fröken Nässla, och har nässlor som levebröd. I sin atelje i finska Lovisa tio mil öster om Helsingfors säljer hon nässlor i många förädlade former. Förutom sjalarna finns här skira dukar, papper, téer, tvål, marmelader och vackra örhängen som hon tillverkar av en slags nässelfibermassa. Den tekniken använder hon också i sin senaste skapelse - en nässelstol - stark nog att bära en vuxen människa.

Merja letar inte upp och plockar sina nässlor ute i naturen. Hon odlar dem. Efter mycket övertalning lyckades hon intressera en lantbrukare som nu upplåter en hektar åker för nässlor.

- Men det var inte lätt att få en lantbrukare att odla sin naturliga fiende, säger hon med ett gott skratt. Det tog mig tre år att hitta någon som var tillräckligt galen!

Nässlorna har Merja Lönnqvist korsat fram själv; en hög sort med kraftig stjälk som ger väldigt fina fibrer, berättar hon. Med ekonomiskt stöd från Finlands uppfinnarfond har hon även utvecklat en speciell maskin för att utvinna nässelfibrerna.

I framtiden hoppas hon kunna minst tiodubbla sina odlingar, och börja tillverka skjortor och andra kläder av nässel¬väv. En fantastiskt väv enligt Merja, som är både lätt och stark och till skillnad från linne skrynklar den sig inte.

Merja Lönnqvist och många andra menar att nässlan historiskt sett haft stor betydelse som spånadsväxt. Men det kan vara svårt att belägga att det verkligen är så. Exempelvis finns det bara en enda känd brännässleväv på Nordiska museet i Stockholm, en handduk, vävd 1920 i Jämtland.

ETT ANNAT ANVÄNDNINGSOMRÅDE för nässlor är förstås i mathållningen. Brännässlor är ovanligt rikt försedda med vitaminer och mineraler av olika slag. På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa att de till exempel innehåller fem gånger så mycket järn som spenat, och nästan lika mycket vitamin C som svarta vinbär.

Att ha tillgång till frukt och grönt året om tar vi som en självklarhet, men det är faktiskt inte så länge sedan som vintern var en enda lång diet av salt fisk och kött och i bästa fall potatis. Vårens första nässlor torde varit en välkommen vitaminkur. Nässlor ansågs dessutom verksamma mot krämpor och sjukdomar av olika slag.

Så här beskriver botanikern och hovmedikus Carl Fredric Hoffberg brännässlans egenskaper i sin bok Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom, utgiven år 1792:

Brännässla. w. wid hus och gärdesgårdar. All Nässla drifwer urin och renar bloden, i Lungsot och Skjörbjugg nyttig, hälst wårtiden, då intages utpressad saft af späda Nässlor i wasla: eller brukas Decokt af Nässle-rötter en näfwa til en kanna wattn något inkokt och drucket några glas om dagen. Med färska nässlor brännas lame och borttagne lemmar; äfwen fötter wid up¬stigen Podager.

ÄN I DAG FÖREKOMMER brännässlan i många hälsopreparat och huskurer. Fast en del känns mindre frestande att pröva, som att piska värkande leder med nässelknippen, eller att ta på sig en mössa fylld med färska nässelblad för att få fart på hårtillväxten. Det senare är en rekommendation hämtad ur en lärobok för blivande läkare i början av 1800-talet, berättar Håkan Tunon på Centrum för biologisk mångfald i Uppsala. Håkan forskar om naturprodukter och deras användning som läkemedel och skrev sin avhandling om medicinalväxter.

Han berättar om nässlans fantastiska brännhår, utformat som en fin injektionsspruta fylld med myrsyra, acetylkolin och histamin. Brännhåren är sköra och bryts lätt av, varvid blandningen injiceras i huden och där framkallar kraftig irritation, rodnad och sveda. Den ökade blodgenomströmningen och syresättningen kan nog stimulera hårtillväxten, konstaterar han lite syrligt.

Tursamt nog är mitt hårsvall tillräckligt. Men kanske kan ett annat gammalt nässelknep snart bli aktuellt, till exempel mot skrubbsåriga sommarknän: Plocka en hög och kraftig nässla, bryt av toppen. Blås sedan försiktigt på det onda genom den ihåliga stjälken.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.