Nej till malmbrytning

NATURSKYDD * Malmbrytning mitt i världsarvet Laponia, det kan bli verklighet om inte malmprospekteringen i Sjaunja stoppas.

Artikel 2007-3 Edvin Nilsson, författare, botaniker och filmare

Företaget International Gold Exploration har, trots alla skyddsbestämmelser som omgärdar våtmarksområdet Sjaunja, beviljats tillstånd att under tre år undersöka om det finns brytvärda koppar- och guldfyndigheter inom Sjaunja naturskyddsområde. Undersökningsområdet omfattar en stor del av sjön Riteljaures västra del, med tillrinnande vattendrag, som avvattnas via sjön till Sjaunjaälven.

Hela undersökningsområdet är utpekat som riksintresse för naturvård, ligger inom ett naturreservat och Natura 2000-område och ingår i världsarvet Laponia. Därtill räknas det som obrutet fjäll och ingår i Sjaunja Ramsarområde (våtmarker av internationell betydelse).

"Det lappländska skogs- och fjällandskapet uppvisar i Sjaunja ett mer fulländat ekosystem vad gäller det högre djurlivet än något annat område i vårt land och orsaken till denna artrikedom beror på dess variationsrika miljöer" skrev en gång rovdjursexperten Bertil Haglund. Det är ett omdöme som även jag, med erfarenheter från många års rovdjurs- och fågelinventeringar, gärna skriver under på.

Svenska rovdjursföreningen påpekar i ett yttrande att man redan i undersökningsskedet måste räkna med att det uppstår markskador från maskiner och transportfordon samt utsläpp av hydraul¬oljor som sedan rinner ut i Sjaunjaälven och myrkomplexet. Även borrningar och provtagningar riskerar därmed att påverka djur- och växtlivet i området.

Inom undersökningsområdet häckar havsörn, kungsörn, pilgrimsfalk, jaktfalk, dubbelbeckasin, myrspov med flera rödlistade arter. Björn, lo och järv finns regelbundet inom området och varg tillfälligtvis.

I förlängningen finns en betydande risk för att även brytning kommer att beviljas. Det är Bergstaten, som beviljat undersökningstillståndet, som även ska besluta om brytningstillstånd. Brytning av koppar och guld i Norrbotten sker i stora dagbrott med skador på landskapsbilden, risker för vattenförorening och stora skador på djurlivet.

Om något liknande det som skett i Aitiks koppargruva och Laisvall skulle ske i Sjaunja, med slamdammar som brustit och därmed orsakad förorening av vattnet nedströms, vore det en miljökatastrof av stora mått.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.