Tomater i olja

MAT OCH MILJÖ | Klimat * Söndagssteken och bifftomaten har ett osynligt pris i form av klimatpåverkan. Maten är en dold klimatbov. Men kan vi lära oss att äta mer klimatsnålt?

Artikel 2007-3 Anders Friström

DOFTEN SLÅR EMOT mig när jag öppnar drivhuset vid husväggen. Jag plockar några solvarma djupröda tomater. Kan inte hålla mig, stoppar en i munnen direkt. Smaken är rik och varm, så här ska en tomat smaka!

Familjens hemodlade tomater i drivhuset är förvisso goda. Men de är också miljövänliga, gödslade enbart med hushållskompost och odlade helt utan tillskott av fossil energi. Kontrasten är stor till de vattniga holländska växthustomaterna. Bortsett från smaklösheten har dessa släppt ut 5,5 kilo växthusgaser per kilo odlad tomat. Uppvärmningen av växthusen står för nästan allt av denna klimatpåverkan.

Våra grönsaksdiskar dignar året om, ständigt påfyllda från all världens odlingar. Växthuspaprikor från Holland och flygfraktade sockerärter från Sydafrika bredvid morötter från Gotland. Skillnaden i utsläpp av växthusgaser är stor. Växthusodlad isbergssallad kan ge 5,5 kilo växthusgaser per kilo, medan moroten bara kommer upp i 0,2 kilo, allt enligt beräkningar på www.menutool.se. Det är mycket svårt för konsumenten att avgöra vilken klimateffekt inköpen

i grönsaksdisken har, eftersom det varierar stort beroende på grönsak, tid på året och vilket land varorna kommer ifrån.

Närodlat eller ej är inte heller till mycket hjälp här. En krukodlad svensk sallad är garanterat växthusodlad, med höga utsläpp. Spansk isbergssallad odlad på friland och hitkörd på lastbil är rentav bättre ur klimatsynpunkt. Vindruvorna från Sydafrika kan vara flygfraktade, men de kan också ha kommit hit mer klimat¬snålt på båt

i en kylcontainer med sänkt syrehalt som bevarar fräschören

i veckor, det kan man inte veta.

Bäst vore kanske någon typ av klimatmärkning. Klimatforskaren Annika Carls¬son-Kanyama har föreslagit ett system med ett rött, gult eller grönt märke som visar klimatpåverkan. Rött för växthusodlat och flygfraktat, gult för lastbilsfraktat eller båtfraktat och grönt för lokala frilandsgrönsaker.

Krav, Kontrollföreningen för ekologisk odling, aviserade i våras att de undersöker intresset för en klimatmärkning som ett tillägg för ekologiska livsmedel. I England finns flera initiativ för att starta klimatmärkning, bland annat har stormarknadskejdan Tesco lagt fram planer på en ambitiös koldioxidmärkning för alla sina varor.

- Koldioxidmärkning är möjligt men väldigt komplicerat, säger Martin Saar, projektledare för Stockholms stads projekt Konsumera smartare och minska växthuseffekten. Ett annat alternativ är att skaffa sig en personlig koldioxidkvot, exempelvis två kilo om dagen för maten att försöka hålla sig inom. Det kräver dock att man lär sig mycket om utsläppen från olika livsmedel.

Den stora klimatboven på tallriken är ändå köttet. Att producera en nötstek på ett kilo ger hela 12,6 kilo i utsläpp av växthusgaser. Lammstek är ett bättre alternativ med 6,4 kilo. Griskött är lite snällare mot klimatet med 3,6 kilo, men svinuppfödning är å andra sidan en stor källa till övergödning av havet och grisar betar ju inte alls. Kyckling ger 2,9 kilo medan hjortkött från hägn stannar på 0,9 kilo. Utsläppen från viltkött blir nära noll.

Skillnaden mellan olika djurslag beror till stor del på hur lång tid det tar för djuren att växa upp. Längre tid innebär mer foder, mer gödsel och mer olja till produktionen. För nötkött tillkommer också metanutsläppen från kornas magar.

Enligt en ny rapport från FAO står boskapsuppfödningen sammantaget för ett större klimathot än världens samlade transporter. Avskogning för att skapa betesmarker, utsläpp av metangaser och lustgas är några poster på kornas syndaregister. Men här i Sverige håller korna samtidigt betesmarker öppna och bevarar den biologiska mångfalden.

Mejeriprodukter kan också vara klimatvärstingar, smör 4,3 kilo och hård¬ost tio kilo är några höga noteringar, medan växtbaserat lättmargarin bara kommer upp i ett kilo.

Fisk är inte heller alltid klimatsnålt, även om det är nyttigt. Ett kilo torsk med 8,4 kilo växthusgaser och odlad lax med 6,7 kilo är några värstingar, medan inlagd sill bara kommer upp i 2,5 kilo. Räkor toppar med 18 kilo växthus¬gaser per kilo, eftersom det krävs mycket trålning för att fånga dem.

Den klimatmedvetne konsumenten har mycket att tänka på, förutom fett¬snålt, GI-värden, miljömärkning och allt annat som vi redan nu har att ta ställning till i butiken.

- Vi behöver gå från omedvetna val till mer och mer medvetna val, säger Martin Saar. Det är framförallt tre saker man som konsument måste ta hänsyn till: ha en aning om biologisk mångfald, hälsa och växthusgaser. Och sedan välja lokalt, ekologiskt och efter säsong. Ett tredje tips är att äta så långt ned i närings¬kedjan som möjligt och välja produkter som inte är så förädlade.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.