En smula hopp har väckts bland vitryggens vänner. Tidigt i våras slog fyra små hackspettar upp ögonen, den största kända kullen på tio år. En urholkad stam längs Klarälven i Värmland var den idealiska häckningsplatsen. Fåglarna är frukten av ett samarbete där Naturskyddsföreningen tillsammans med Nordens Ark placerat ut två fåglar som fångats i Norge. Trots att arbetet pågått i över tio år är det först nu som resultaten kommit.

– Det visar att vi behöver nytt blod för att hackspetten ska föröka sig, säger Kristoffer Stighäll ledare för projektet hos Naturskyddsföreningen.

Den vitryggiga hackspetten har minskat i antal under lång tid. På 70-talet fanns över 100 häckande par medan det i dag bara finns tio fåglar i hela Sverige. Orsaken är att vitryggens boplatser, gamla lövskogar med framförallt asp, men också björk, al och sälg blir allt ovanligare. Skogsbruket med gran och tall i täta, jämnåriga bestånd likriktar och slår ut.

– Trots mörkret finns det hopp. Skogsbolaget Bergvik har fredat 100 skogsområden i ett band från Gävle till norska gränsen för att rädda hackspetten. Lövträden växer fritt och död ved lämnas så att insekterna frodas. Där hoppas vi på förökning, men det krävs att fler skogsbolag hjälper till, säger Kristoffer Stighäll.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.