Resan till Köpenhamn har bara börjat och nu väntar två år av hårda förhandlingar. 187 av jordens länder har i alla fall enats om dagordningen, även om tydliga mål saknas.

– Men med tanke på att vi kanske bara har 7 år på oss att börja bryta utsläppskurvan är det ett alldeles för svagt dokument, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, som följde mötet på plats.

Det blev ingen entydig färdplan för de fortsatta förhandlingarna, utan en rad parallella processer som skall knytas ihop i slutet av detta år.

– Vi hade behövt ett tydligare kortsiktigt mål för att säkra processen, särskilt när USA fortsätter att köra ett parallellt spår som i värsta fall kan leda till bara frivilliga åtaganden. Det positiva med dokumentet från Bali är att det håller fast vid målet om att klimatavtalet skall vara klart 2009, säger Emma Lindberg, klimathandläggare på Naturskyddsföreningens kansli, som också följde förhandlingarna på Bali.

Utvecklingsländerna har fått med några viktiga frågor på dagordningen, åtgärder för att minska avskogningen i tropikerna, tekniköverföring och finansiering av åtgärder för klimatanpassning.

– Alla dessa åtaganden kräver mycket nya resurser om det skall bli någon konkret nytta. Det är därför spännande att man nu föreslår ett kraftfullt finansieringssystem i form av en avgift på all handel med utsläppsrätter och alla projektbaserade klimatåtgärder, säger Emma Lindberg.

Vita huset, som sade sig vara oroade av Kinas och Indiens ekonomiska framgångar, satte mycket hårda krav på utvecklingsländerna i förhandlingarna om sluttexten. Detta trots att dessa i förhandlingarna visat att de var beredda att göra stora ansträngningar för att hålla koll på sina utsläpp.

Papua Nya Guineas representant var tydligast av alla när han riktade sig mot USAs plats i den fullsatta plenisalen och sa ”Om ni inte är villiga att leda, så – get out of the way!” Han fick stora applåder och USAs chefsförhandlare Paula Dobrianski buades ut av representanter för världens alla länder.

– Många svåra avväganden och beslut skjuts på framtiden. För att få till stånd ett kraftfullt och tydligt avtal krävs näst intill underverk. En ny amerikansk president är en bra början. Det blir också alltmer tydligt att en gemensam global klimatpolitik endast sätter den absoluta miniminivån. Ska vi lyckas att begränsa temperaturökningen till två grader måste fler länder gå före och visa att det är lönsamt att göra mycket mer än vad dessa avtal kräver, säger Svante Axelsson.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.