Fin- eller fulsprit i tanken

KLIMAT? Hur bra är etanolen vi häller i våra biltankar? Fattiga lantarbetare i Brasilien betalar ett högt pris för vårt miljöbilsåkande. Kan en miljöcertifiering av etanol vara en väg till hållbarare bränsle?

Artikel 2008-1 Anders Friström

ETANOL ÄR DET VANLIGASTE alternativa drivmedlet i Sverige. Sedan några år tillbaka är cirka tio procent av nybilsförsäljningen etanolbilar. Ägarna till alla dessa bilar vill ju göra en insats för klimatet. Men hur miljöeffektiva är egentligen de förnybara bränslena?

EU har som målsättning att allt bilbränsle ska ha tio procents inblandning av biobränslen före 2020. Kommissionens förslag till nytt bränsle¬kvalitets¬direktiv ställer krav på att biobränslena ska har bra klimatprestanda ?from well-to-wheel?. Oljebolagen måste också från och med 2011 minska de samlade utsläppen av fossil koldioxid med en procent om året. Men för att biobränslena ska ge någon större klimateffekt behövs en kontroll av vilka grödor som används och hur de produceras.

ETANOL FRÅN VETE HAR LÅG klimat¬effektivitet, med en besparing på mellan 20 till 40 procent jämfört med bensin, enligt en sammanställning från det internationella energiorganet, IEA. Speciellt lustgasutsläppen från den kväveintensiva odlingen har stor betydelse. Likadant är det med bränslet RME från rapsolja, som kanske rentav ger en negativ klimateffekt, det släpps ut mer växthusgaser från produktionen av bränslet än man ?sparar? genom att använda det. För att klara tio procents inblandning av bio¬bränslen inom EU från åkergrödor krävs motsvarande 38 procent av Europas åkerareal.

USA satsar stort på inblandning av majsetanol i bensinen. Men besparingen i växthusgaser från majsetanol blir inte mer än cirka 20 procent enligt uppgifter från USAs energidepartement. Energiutbytet är lågt även här, Majsetanolen destilleras fram med ånga, som i sin tur värms med naturgas. Konstgödning, bekämpningsmedel och traktorkörning i lantbruket bidrar också. Det går åt en enhet fossila bränslen för att få ut 1,3 enheter bioenergi.

- Den amerikanska satsningen på majsetanol har också lett till kraftigt ökade matpriser i Latinamerika. I Mexico har spannmålspriserna gått upp 40 procent, i Brasilien har mjölkpriserna stigit med 80 procent av samma anledning, säger João Pablo Rodrigues från MST, de landlösas organisation i Brasilien, med cirka två miljoner medlemmar.

DEN ETANOL VI KÖR på i Sverige kommer nästan uteslutande från sockerrörs¬odlingar i Brasilien. Den etanolen har ett bättre energi- och klimatnetto. En enhet fossilenergi ger åtta enheter sockerrörsetanol. Koldioxidbesparingen är enligt IEA mellan 55 och 90 procent jämfört med bensin. Skörderester (bagass) används alltmer som energikälla i sockerraffinaderierna, vilket ökar utbytet ytterligare. Sockerrör ger i snitt drygt 6?000 liter etanol per hektar, vilket är dubbelt så mycket som från majs.

Men sockerrörsetanolen är långt från problemfri. Det är en arbetsintensiv gröda. Skörden görs oftast för hand av lågavlönade säsongsanställda utan rättigheter. Arbetet är tungt, smutsigt och farligt. Varje år dör skördearbetare av ren utmattning på fälten, som bränns av före skörden så att bara sotiga sockerrörsstänglar återstår.

BRASILIEN FÖRVÄNTAS fördubbla sin etanolproduktion under de kommande tio åren. Odlingarna upptar nu 10 procent av åkerarealen. Sockerrörs¬fält anläggs nu även i stor skala på naturmark, främst i Brasiliens artrika och unika savannområden, cerradon.

- Det finns ungefär 90 miljoner hektar ?ledig? odlingsmark i landet, mest lågproduktiva betesmarker som övergivits av storgodsen, säger João Pablo Rodrigues. De markerna vill vi använda för att ge Brasiliens fem miljoner landlösa mark att odla på. Men istället för en jordreform satsar vår regering hårt på agribusiness tillsammans med stora multinationella företag. President Lula har lovat att 400 000 familjer ska få egen jord, men det har bara blivit en fjärdedel av detta.

Både jordbruksföretag som Cargill och Syngenta, oljebolag som Shell och BP och riskkapitalister som George Soros satsar nu i stort på att köpa upp mark i Brasilien för odling av sockerrör i storskaliga monokulturer. Regeringen investerar i hamnar, vägar och järnvägar för att underlätta exporten.

- Men etanolproduktionen ger ingen ökad välfärd för de fattiga, sammanfattar João Pablo Rodrigues.

INOM MST DISKUTERAS nu hur man ska tackla etanolboomen. Organisationen vill främst se en småskalig produktion av etanol för inhemska behov, exporten kommer i andra hand. En idé är att starta en oberoende certifiering av ekologiskt och socialt hållbart producerad etanol, gärna i samarbete med Naturskyddsföreningen.

- Det låter som en jättebra idé, säger Magnus Nilsson, trafikhandläggare på Naturskyddsföreningens kansli. EUs nya bränslekvalitetsdirektiv kan komma att rensa bort biobränslen som inte är klimateffektiva. Men för att komma åt sociala frågor och naturvårdseffekter skulle en miljöcertifiering av etanol kunna göra stor nytta. För att inte byta ut oljeberoende mot etanolberoende behöver vi bli själv¬försörjande på drivmedel i Europa.

DÄRFÖR BLIR KANSKE framtidens biodriv¬medel något annat än dagens etanol¬¬produktion. Runt hörnet väntar hybrid¬bilar med elektriska motorer till varje hjul och en liten förbränningsmotor som laddar batterierna, när det inte görs från elnätet. Forskningen är också på god väg att få fram etanol ur cellulosa från skogsråvara och biodiesel från förgasad svartlut från massafabriker.

Den andra generationens biodriv¬medel kommer säkert att vara mycket effektivare och mindre miljöbelastande. Men ändå måste bilarna bli mycket energieffektivare för att bio¬bränslet ska kunna räcka. I dag använder vi globalt tio gånger mer fossil energi än bioenergi, och potentialen är kanske inte mer än hälften av dagens fossilförbrukning, enligt forskning från institutionen för fysisk resursteori vid Chalmers.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.