Nu håller vinterkungen hov
Artikel 2008-1 Stefan Casta

Före alla andra sjunger gärdsmygen.

Vanliga vinterdagar, innan lärkor och starar ens kommit på tanken att dra norrut, ringer dess starka toner ur skogens snår och gömslen. Senare dränks de av försommarens många svensktoppssångare men så här års är gärdsmygen herre på täppan och gör full rättvisa åt sitt franska smeknamn: roi d´hiver, vinterkungen.

Gärdsmygen är en av de tydliga vinnarna i klimatlotteriet. Antalet ökar i Sverige och fågeln sprider sig, och övervintrar, längre och längre norrut. Antalet häckande par är osäkert men ligger nu troligen omkring en halv miljon.

Men de övervintrande gärdsmygarna spelar ett högt spel. En sträng vinter kan radera ut nästan hela beståndet. Så skedde på 40-, 60- och 70-talen. Ibland tar det ett decennium innan stammen återhämtat sig.

Gärdsmygen är, efter kungsfågeln, vår minsta fågel. Den gör ett udda, nästan dvärgaktigt intryck. Huvudet är stort, kroppen satt och stjärten förstärker det oproportionerliga genom att peka rakt upp, som antennen på en radiobil. Musens broder heter fågeln på något språk och till uppträdandet påminner den faktiskt om en mus där den susar in och ut bland ris och rotvältor. En fjäderklädd kotte har Gunnar Brusewitz kallat den.

Förstavelsen i det svenska namnet syftar på en av favoritmiljöerna, gärdsgårdar. Av samma skäl kallas denre di siepe, häckarnas konung, på italienska. Hyggen och bäckraviner är andra populära ställen. Ju snårigare desto bättre. En del gamla namn tar fasta på detta: jordsmula, brötskit och Thomas i gärdet.

Den märkligaste anatomiska detaljen är kanske inte stjärten som faktiskt är ett utmärkt balansroder i röran, utan vingarna som är direkt olämpliga att flyga med. Få fåglar har sämre ?spetsighetsindex? (15 procent). I jämförelse med en mästare som tornseglaren (72 procent), är gärdsmygen närmast att likna vid en, just det, flygande kotte.

Undra på att den tar en rövare och håller sig på hemmaplan, där den surrar runt i sitt vinterrevir i outtröttlig insektsjakt. Ibland, alltid oväntat och liksom överrumplande, sjunger den en trudelutt. Av bara farten, kan man tänka.

Sånt är livet i vinterkungens rike.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.