Besprutad knöl

Potatisen är nyttig och god. Men den är en hälsoknöl som besprutas. Odlarna använder mer gift till den än till någon annan svensk gröda.

Artikel 2008-2 Jonatan Borling

POTATISEN ÄR SEDAN LÄNGE en svensk favorit. Vi äter den kokt och stekt, friterad och mosad, rullad och bullad - i chips¬form eller stripsform eller som orginalet, i knölform. Vi kan tyckas göra allt av potatisen.

Det finns över 4 000 potatissorter i världen och i Sverige odlar vi 100 av dem. Potatisen är en av våra vanligaste matväxter. Vi avnjuter i 84 kilo potatis per person varje år, 755 000 ton i hela konungariket.

Potatisen är den svenska jordbruksgröda som besprutas mest. Emelie Hansson är jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen. Hon har sammanställt en rapport om bruket av bekämpningsmedel i svensk potatisodling. Där framgår att vissa sorters potatis kräver en större andel bekämpningsmedel. Några av de vanligaste sorterna, Bintje och King Edward, är bland de största giftbovarna.

Främst sprutar man för att förhindra svampsjukdomen bladmögel men också mot ogräs, insekter och för att få blasten att vissna vid rätt tidpunkt. De kemikalier som används mest i potatisodlingarna är direkt skadliga för bin och andra pollinerande insekter och mycket giftiga för vattenlevande djur. Bekämpningsmedel rinner ned i vattendrag och dammar.

Petter Olsson odlar ekologisk potatis i centrala Norrland. Gården, som han driver tillsammans med Mari Ryberg, ligger mellan Kramfors och Dorotea. De säljer bland annat potatis till lokala handlare men även till Stockholm i de så kallade Årstiderna-lådorna, som levererar ekologiskt odlade grönsaker ända fram till dörren.

Odlingen, som är på sju hektar, har Petter tagit över från sin far. Här har odlats ekologiskt sedan 1984.

- Det var för att slippa att använda i första hand de kemiska bekämpningsmedlen, berättar Petter. Vi ser det både ur vårt eget och konsumentens perspektiv.

DE MÅNGA GIFTER MAN som odlare hanterar menar han kan vara farliga. Fastän de gifter som används i svenskodlad potatis är skapligt harmlösa så är man i dag osäker på hur alla olika gifter påverkar oss när de blandas. Flera olika gifter i samverkan kan, precis som mediciner, ha negativa effekter. Men det finns i dag inga bra metoder för att mäta det.

Provtagningar som Livsmedelsverket har gjort har visat att vissa potatisprodukter innehåller låga halter av ett gift som påverkar människan genom att blodet blir sämre på att ta upp syre med symptom som huvudvärk och trötthet som följd. Ämnet är förbjudet i Sverige men kan förekomma i importerade potatisprodukter. Ungefär 20 procent av vår matpotatis kommer från utlandet. Ekologiskt odlad potatis har visat sig vara helt fri från dessa gifter.

Varför odlar då inte alla ekologiskt?

- Det är en svårare odling. Man kan råka ut för otäcka saker som till exempel totalangrepp av bladmögel, säger potatis¬odlaren Petter Olsson.

Lars Elofson är ordförande i branschorganisationen Svensk Potatis och är själv potatisodlare. Han menar att det är ett stort problem att blanda in ekologisk odling i de traditionella potatisområdena.

- Det är inte bra att ha ekologisk odling i ett potatisdistrikt för då kan bladmögel spridas till de andra odlingarna i närheten. Potatis är en gröda där man i de allra flesta fall måste använda bekämpningsmedel.

En metod som ekologiska odlare använder för att undvika gifter är att använda sorter som är mer motståndskraftiga mot bladmögel.

- Vi har många sorter. Det ökar odlingssäkerheten. Vi har märkt att konsumenterna är nyfikna på nya sorter. Det är ett starkt ökat intresse från handeln för ekologiska produkter, säger Petter Olsson.

Som konsument kan du välja ekologisk potatis som helt utesluter användningen av bekämpningsmedel. Med större efterfrågan på de sorter som kräver mindre gift främjas en mer giftfri miljö och vi underlättar för odlare som vill börja odla ekologiskt.

Petter Olsson, eko-bonden från Norrland, menar att det är du som konsument som gör skillnad.

- Det är konsumenterna som slutligen bestämmer vad de vill ha i butikerna, vad de vill ha för kvalitet och om de vill ha långsiktig hållbarhet i det de äter. Det är konsumenten som har makten.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.