Befolkningen delas in i fyra grupper. Störst är i dag miljövänner (38 procent). Motpolen är gruppen antimiljö (19 procent). Mellan dem finns miljöopportunister (18 procent) och miljöstrutsar (25 procent) som ligger nära antimiljö.

Miljövännerna är ofta högutbildade och överrepresenterade i stora städer. Hushållen i gruppen har det generellt sett ganska gott ställt. Grundvärderingarna utgörs av ett stort etiskt patos, ett starkt intresse för jämställdhetsfrågor och energibesparing. Miljövännerna är aktiva, nyfikna och vetgiriga globalister. De är kreativa och kulturella och välkomnar förändringar.

Närmare var tredje miljövän anser det viktigt att de varumärken de använder återspeglar vilka de är som individer. Reseintresset är stort.

Jämfört med övriga lägger miljövännerna mer pengar på:

– Välgörenhet

– Hälsokostartiklar

– Böcker

– Damkläder

– Ljudböcker

– Trädgårdsprodukter

– Tidningar och tidskrifter

Nästa grupp, miljöopportunisterna, är inte helt ointresserade av miljö men de anser att intresset inte får gå ut över plånboken. De är tvärtom mycket intresserade av pengar – skattefrågor, värdepapper, trav. Gruppen beskrivs som traditionell och inte speciellt förändringsbenägen. Ett stort intresse finns dock: att köpa miljöbil. Förutsättningen är att staten subventionerar. Gruppen lägger mer pengar än andra på skönhetsattribut och nöjen.

Miljöstrutsarna stoppar huvudet i sanden och gäspar sig igenom frågor om ekologi och klimat. Trots det svala miljöintresset är köpvanorna ändå relativt gröna, men det är snarare konventionen som förklarar det än eget engagemang.

Gruppen antimiljö, slutligen, är mer aktivt emot miljöval. Individerna här är arga, unga och upptagna av status. Dessa svenskar är yngre, oftast av manligt kön, finns i högre grad på landet och har det ekonomiskt lite sämre än övriga grupper. Hemmabio och utomhuspooler är attraktiva produkter. När det gäller bil är det SUV och bensin som gäller.

Det är stora skillnader mellan grupperna när det gäller mediekonsumtion. Det mest uppskattade mediet bland miljövännerna är boken som får index 127. För opportunisterna har boken index 68. Opportunisterna gillar i stället tv- och dataspel bäst, det gör också antimiljöfolket.

Välj naturbeteskött

För att minska klimatpåverkan måste vi äta mindre kött. Vegetarianer som påpekat det tokiga i att vi äter så mycket kött har haft rätt i sitt argument att det är ett slöseri med resurser. Men kanske behöver man inte gå så långt som att bli helvegetarian. En viss djurhållning och därmed en viss köttkonsumtion är både önskvärd och nödvändig.

Djur som betar omvandlar gräs – en resurs som annars inte används – till högvärdigt protein. Djurens gödsel gör stor nytta i naturen och medverkar till ett vackert landskap där många arter trivs. Så minska gärna lite på köttkonsumtionen och välj i första hand naturbeteskött. Det finns i dag inga regler om vad som får kallas ”naturbeteskött”. Därför har Naturskyddsföreningen sammanställt en lista, nämligen denna:

Kaprifolkött (Bohuslän, Dalsland)

Upplandsbonden

Naturbeteskött, Gatesgården Varberg

Mälarhagskött

Skånskt naturbeteskött

Sörmlands naturbeteskött

Naturbeten i Närke

Vindelälven naturbeteskött

Lundby Gård Gunnar och Sylvie Söderlund

Naturbeteskött Öland

Ica och WWFs naturbeteskött

Revingehed (Skåne)

Gröna gårdar (Bohuslän)

Läs mer på www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide

Sveriges första båtskrot

Bilar är vi ju vana att skrota sedan länge, men hur är det med gamla båtar? Det börjar bli gott om mögliga vrak lite varstans. Ofta sitter en gammal motor kvar och läcker otrevligheter på platsen. Få vill ta i problemet. Men två rådiga tjejer på Muskö i Stockholms skärgård har nu startat Sveriges första båtskrot. De har som mål att ta emot gamla fritidsbåtar från hela landet och demontera och skrota dem miljövänligt. I dag arbetar de främst åt försäkringsbolagen, men de tar också emot båtar från privatpersoner. Vraken demonteras så att metaller och annat kan säljas vidare. De rena plastskroven eldas sedan upp i godkända anläggningar. Båtägarna får förstås betala för tjänsten. www.batskroten.se

Sadelsemester

Sugen på en annorlunda, miljövänlig, hälsosam och billig semester? Kanske blir sommaren 2009 cykelns sommar! Tips på fina cykelturer både i vårt land och i cykelvänliga landskap utomlands kan du hitta på www.cykelframjandet.se

Miljösmart mat

Naturskyddsföreningen kommer fram emot hösten att publicera en rad miljö- och klimatsmarta mat­recept. Det är gastronomistudenten Frida Hallquist som tagit fram dem. Här en riktig klassiker som

kommer till sin miljörätt allra bäst om hösten.

Lingonpäron

4 små och fasta päron

5 dl lingon

2 dl råsocker

1,5 dl vatten

1 dl vispgrädde

Koka lingon, socker och vatten i cirka 15 minuter, passera genom en nätsil så att du får en fin puré. Skala och kärna ur päronen underifrån med en äppelpipa, låt gärna skaften sitta kvar. Koka sedan päronen i lingonpurén under lock tills de nästan är mjuka. Det tar cirka 30 minuter. Vispa grädden lätt och servera en liten klick till svalnade päron. Godast blir det om päronen får svalna i sin lag över natten.

Pris: 12 kr/portion. Prisberäkningen är gjord på ekologiska råvaror.

20 svampförgiftades

Naturen är ofta frikostig, men den saknar inte lömskheter. Förra säsongen blev sex personer förgiftade av vit eller lömsk flugsvamp. En av de förgiftade avled, vilket hör till ovanlig­heterna. En person förgiftades av spindelskivling och tretton personer fick lindriga symptom av murklor. Det rapporterar Giftinformationscentralen som hade 1956 telefonpå­ringningar om svamp under år 2008.

Tyskland förbjuder GMO-majs

Ända sedan 1998 har den genförändrade majsen (MON 810) från växtförädlingsjätten Monsanto varit tillåten inom EU. Men Österrike, Grekland, Ungern och Frankrike har behållit sina nationella förbud. Nyligen beslöt också Tyskland att förbjuda denna majs. Forskare har konstaterat negativ påverkan på fjärilar och skalbaggar där majsen odlats.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.