Resa med gott samvete

Jag vill leva på ett sätt som skadar miljön och klimatet så lite som möjligt. Men ett av mina största intressen är resor i främmande miljöer och jag tar därmed flyget någon eller några gånger per år. För att minska min miljöpåverkan vill jag miljökompensera. Tycker Naturskyddsföreningen att det finns bättre eller sämre sätt att göra detta på? Är en organisation som Green Seat trovärdiga eller finns det bättre alternativ?

Ulrika Linge

Det viktigaste är att minska de egna utsläppen genom att ändra resvanor. Men flyget borde bära kostnaden för sin klimat¬påverkan fullt ut. Då blir det enklare för dig som privatperson att agera klimat¬smart. Reseföretagen bör göra sitt eget klimatarbete först, sedan kan de erbjuda resenärerna att hjälpa till att kompensera. Det är inte rimligt att de lägger över hela ansvaret på resenären utan att göra något själva.

Europeiska utsläppsrätter är en ut¬märkt julklapp eller gåva, men de kan på inget sätt ersätta egna utsläppsminskningar. Däremot kan klimatambitiösa företag och individer när de gjort allt som är möjligt på kort sikt också köpa utsläppsrätter för att visa sin goda vilja att göra ännu mer. Det finns en flora av företag med projekt för klimatkompensation. En del är bättre, en del är sämre. Green Seat är ett. Det är svårt att uttala sig om kvaliteten på projekten utan en närmare granskning. Om man trots allt vill stödja projekt i utvecklingsländer bör man välja företag som erbjuder Gold Standard-projekt, med extra krav utöver kontrollen i FNs Clean Development Mechanism, CDM. Läs mer i SN 5/07

Emma Lindberg, Naturskyddsföreningens klimatexpert

Farligt flamskydd?

När vi nyligen köpte soffa fick vi av försäljaren veta att man inte får sälja textilier i Sverige som inte flamskyddbehandlats. Är detta sant, och gäller det även nallar och dylikt? I dag är det ju populärt att ge bebisar snuttar som de ska ligga och mysa med. Kan det vara farligt för dem? Ska det kunna utläsas på förpackningen om produkten är flamskydds¬behandlad?

Paulina Petursson, nybliven tvåbarnsmor

Nej, textilier som säljs till konsument måste inte vara flamskyddsbehandlade. Däremot ska soffor och andra stoppade sittmöbler som säljs till konsument inte kunna börja brinna av en glödande cigarett. Exakt hur man åstadkommer detta finns det inga regler för. Man kan använda material som inte så lätt tar eld eller, som Ikea, väva tyget på ett speciellt sätt. I Konsumentverkets föreskrifter om leksaker kan man läsa att ”Leksaker får inte utgöra eldfarliga inslag i barnets omgivning.” Men inte heller här finns bestämmelser för hur man ska göra. Om de är kemiskt behandlade kan det vara farligt för barnet, men det beror på vilka kemikalier som används. Vissa bromerade flamskyddsmedel är farliga och några av dem är förbjudna i EU och andra under diskussion. Är nallen inte från ett EU-land är det ännu svårare att veta. Tillverkare behöver inte informera om hur produkten är skyddad. Man måste helt enkelt ställa frågor i affären och visa att man bryr sig och vill veta.

EE

Bästa fasadtvätten

Vi ska måla om huset och funderar på vilket medel vi ska använda att tvätta fasaden med. Det finns ju olika sorters målartvätt, men hur miljövänliga är de? Är såpa bra för miljön och tillräckligt effektivt?

Familjen Gejervall, Forserum

Jag vet inte om såpa är tillräckligt effektiv, men till exempel Grummes såpa är märkt med Bra Miljöval. Det finns Svanen-märkta produkter från Biokleen, både Målartvätt, Fasadtvätt och Alg- och mögeltvätt. Alg- och mögeltvätten fick bästa resultatet i en test gjord av Folksam som presenterades i april i år. Ett vanligt diskmedel fick också bra placering, ibland behövs det inte så komplicerade saker som man tror för att få bra resultat.

EE

Sveriges Natur som pdf?

Varför kan man inte få medlemstidningen som pdf i stället för genom posten? Det känns dumt att behöva få en papperstidning som man sedan stoppar direkt i återvinningen när man har läst klart den. Redan i dag kan man ju till exempel prenumerera på DN och SvD som pdf. Om ni är rädda för ”piratkopiering” finns det funktioner i Acrobat för att förhindra sånt.

Patrick Reinthal

Tekniskt är det inga problem. De problem som finns är framför allt av upphovsrättslig art. Det börjar komma tidskrifter som lägger ut hela tidningen med bilder i en blädderversion på nätet. Sveriges Natur ska allvarligt undersöka hur dessa tidningar löst frågan upphovsrättsligt. Ser vi rimliga lösningar är inte Sveriges Natur främmande för att publicera tidningen som pdf:er till de medlemmar som så önskar framöver. I dag är behovet dock inte särskilt uttalat. De flesta av våra artiklar kan du redan nu läsa på www.sveriges

natur.org.

Carl-Axel Fall, chefredaktör

Fjällripans fjädrar

Hur går det till när fjällripan skiftar från sommar till vinterdräkt?

Sture Ödvall, Tärnaby

Fjädrar är inte outslitliga, utan alla fåglar byter ut sin fjäderdräkt en eller ett par gånger om året; man säger att de ruggar. Det är vanligt att de nya fjädrarna inte ser likadana ut som de gamla, eftersom olika årstider medför olika ”problem” för fåglarna. De pigmentlösa och därför vita fjädrar som riporna bär på vintern gör dem svåra att se för jaktfalken, medan en brun¬spräcklig dräkt ger bättre skyddsfärg mot en bakgrund av barmark. Därför byter riporna från vitt till brunt på våren och från brunt till vitt på hösten.

SU

Plats för fladdermöss

Var sätter vi lämpligast upp fladdermusholken vi köpte från Naturbutiken?

Är det en sommarbostad eller en vinterbostad?

Elisabeth Hylander

Roligt att du vill hjälpa till att ge boplatser till fladdermöss. Flera av våra fladdermusarter är hotade. Det beror bland annat på utdikning av småvatten där många arter trivs men det är också ont om murkna gamla boträd i våra skogar i dag. Fladdermösssen är nyttiga för oss, de hjälper till med att hålla efter myggorna. En hona med ungar kan äta cirka 5 000 myggor per natt.

Holkarna bör sättas i söderläge cirka 3-4 meter upp i ett träd, gärna med en skuggande gren ovanför. Se till att ut- och inpassagen kan ske fritt. Välj gärna en plats med både barrträd och lövträd. Gärna med en sjö eller bäck i närheten. Träholkar är framförallt sommarbostäder. Vintertid behöver fladdermöss en plats med jämn temperatur t ex en grotta, en gammal jordkällare eller en husvind.

II

Etanol i bensinbil

Enligt bilkunniga kompisar mår inte bilen dåligt av att tankas med etanol, trots att det ej är en etanolbil. Åtminstone skulle man kunna tanka med 50 procent etanol utan att vara orolig för bilen. Är detta att rekomendera ur miljösynpunkt?

Elin Jerremalm

Det kan säkert fungera rent tekniskt men den som tankar sin vanliga bensinbil med till exempel 50 procent etanol tar en risk. Om det blir något fel på bilen, till exempel att avgashalterna blir högre än tillåtet, så får bilägaren räkna med att tillverkaren inte längre anser sig skyldig att åtgärda det hela. Det kan gå bra, men det är inte att rekommendera.

Magnus Nilsson, Naturskyddsföreningens trafikexpert

Bitande bladluslejon

Varje sommar blir jag angripen av små kryp. Det resulterar i ”bett” som blir tefatsstora, röda, svullna och infekterade. Jag har kommit fram till att det är ett bladluslejon. När man läser om dessa sägs det att man ska vara tacksam över att ha dem i trädgården, inget sägs om att det bits. Varför sägs inte det?

Gunborg, Västerås

”Bladluslejon” kallas larven till stinksländan (guldögonslända). Som vuxna djur lever de av nektar och pollen. Larverna lever mest av bladlöss och kamouflerar sig ofta med de tomma hudarna av sina offer. En larv kan sätta i sig 50 bladlöss på en dag! Bladluslejon är små och ofarliga för oss men kan nypa till med sina nålvassa käftar och det kan bli kliande utslag om man är överkänslig. Larverna används ofta för biologisk bekämpning av skadeinsekter. Om man vill ha dem i sin trädgård kan man bygga en stinksländeholk där de vuxna sländorna kan övervintra. Bygg en vanlig holk i trä. I stället för ett ingångshål gör du några rader med parallella tvärställda springor som ingångsöppningar på framsidan av holken.

II

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.