Hobbyns natur

Var i evolutionen uppstod hobbyn? Och till vilken nytta? Kring detta grubblar Eva-Lena Neiman när hon läser om trädgårdar, trollsländor, fågelarter och pärlor i Sveriges natur.

MÄNNISKOR HAR intressen, hobbyer, sysselsättningar utan påtaglig koppling till överlevnad och grundläggande biologiska behov. Vi är till exempel inte bara intresserade av att identifiera och sätta namn på växter och djur, utan att göra listor med så många arter som möjligt. Var i evolutionen som nytta övergick i nöje har jag ingen aning om. Och vart den delen av vår mänskliga konstitution kommer att föra, kan man också fundera på. Jag läser Djurens evolution, en kort sammanfattning av Johan Eklöf, illustrerad av Olof Helje (Caracal publishing) medan jag grubblar. Det är en drastisk och smårolig läsning. Författaren lyckas med lätt hand trycka in 4,6 miljarder år av utveckling i tunt pocketformat!

LENNART NILSSON GRÄVER djupare i dagens förbryllande snabba tillkomst av nya fågelarter, samtidigt som de allra flesta redan för länge sedan dött ut. I Kråkan som var en mes, Om fågelarter och artbildning (Ellerströms) vecklar Nilsson ut artbildningens problematik som med DNA-teknik förändrats så att kråkor faktiskt kan visa sig vara mesar. Boken är genomarbetad och gedigen populärvetenskap, kryddad med märkliga berättelser ur ornitologins skandaler. Hur kan ett fågelintresse leda till stölder, förfalskningar och lögner? Hur kan fågelskådningens fridfulla sysselsättning explodera i ett vansinnigt art¬jägeri? Det är både barnsligt enkelt på ett plan och oerhört gåtfullt. Naturen gör oss verkligen till människor, med alla våra onaturliga konstigheter. Vi speglar oss i natur. Den ger våra tankar strukturer och känslorna får ett symbolspråk. Marianne Agetorp visar det tydligt och stillsamt genom bild- och ordlyrik i boken Trädspeglingar (Artéa). Träd som människor och människor som blir hela genom träd: ”det går inte att flytta ifrån sig själv/ändå försökte jag /bara komma närmare mig själv”… skriver hon i en dikt. Och kanske träffar hon det jag letar efter: Behovet att genom en hobby både fly och hitta sig själv. Det är nog det vi håller på med, i olika varianter. Ingela Bendt berör med boken Refugium, Trädgården som tillflykt (Albert Bonniers Förlag) detta behov i en ovanlig trädgårdsbok som ger trädgården ett större värde än i gängse handböcker. Vi får tillträde till en tillflyktsort där berättelser ur ett rikt liv och en livshållning gestaltas genom möten, växtlighet och liv i och runt en kolonilott på Söder i Stockholm. Allra mest gillar jag att boken har en fri identitet, på något sätt är den genrefri.

YTLIGT SETT SÅ ÄR dess motsats Trollsländor i Sverige – en fälthandbok (Länsstyrelsen i Södermanland, Naturhistoriska Riksmuseet och Entomologiska föreningen Stockholm). En praktisk liten fälthandbok att stoppa i fickan för att skåda sländor. Men jag fastnar utan något särskilt syfte i de vackra blå kroppsmönstren, som konstverk, inte som artspecifika kännetecken. Och fast trollsländornas värld uppenbarligen är ett område där mycket återstår att lära och forska, även för en amatörbiolog, så väger mitt estetiska intresse över. Naturen innehåller redan det mesta som vi tror oss hämta ur en fri inre fantasi.

Den som behöver mer praktisk guidning till den sköna naturen kan införskaffa Naturreservat och Nationalparker, pärlor i den svenska naturen producerad av Designförlaget och utgiven av Naturvårdsverket. Ganska kortfattade, tydliga och sakliga texter, kartor och bra kontaktinfo tillsammans med bilder som visar vilken fantastiskt rik och varierad natur som finns i Sverige. Jag känner faktiskt ett par som har som sin speciella hobby att besöka alla Sveriges nationalparker.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i