Framflyttningen beror bland annat på diskussioner om märkningen ska vara ett tillägg till dagens märkning eller om den ska ingå i all märkning. Naturskyddsföreningen har hävdat att det vore dumt med ett märke för varje miljöproblem och troligen blir det så att klimatkraven bakas in i det reguljära märket. Innan vi har märkta varor i butikerna kan följande allmänna råd vara lämpliga att begrunda. Det är till exempel inte alltid bäst att köpa närproducerat.

– Jag gillar lokalproducerad mat och handlar gärna på bondens marknad. Då vet jag i alla fall lite om det jag köper, varorna är goda, färska och håller länge. Men frågan är om det är klimatsmart? Det beror på. Totalt sett är transporterna ofta en liten del av livsmedlens totala klimatpåverkan. Odlingen kan släppa ut mångdubbelt mer, säger Annika Carlsson-Kanyama, forskare i ämnet på Foi, totalförsvarets forskningsinstitut.

Det kan också vara stora skillnader mellan varor av samma typ. Broccoli odlas i Sydamerika för hand, med hacka och spade. I Europa är allt mekaniserat. Trots det långa transportavståndet är det därför inte klimatdåligt att välja broccoli från Sydamerika, men det kan vi ju omöjligt veta. Därför behövs en mycket mer detaljerad klimatinformation på varorna.

Vi äter också alla typer av grönsaker året runt. Också i januari vill vi ha tomater, även om de odlats i växthus i Nordeuropa med stora utsläpp. Lokala distributionssystem kan också vara ineffektiva, om varje bonde kör sina varor själv till sin lokala marknad blir det stora utsläpp totalt sett.

Vi köper också mer än vad vi hinner äta upp innan maten blir dålig, stormarknaderna uppmuntrar till för stora matinköp.

– En vanlig barnfamilj kastar 25 procent av all mat som köps in, säger Annika Carlsson-Kanyama. Första tipset blir därför att äta upp den mat man har på tallriken och den mat man har hemma. Nästa tips är att minska på köttet. Det ger mycket större skillnad än att välja mellan olika grönsaker. Ett tredje råd är att äta mer säsongsanpassat.

Anders Friström

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.