Det moderna skogsbruket har lett till storskaliga förändringar i skogslandskapet. Endast fem procent är i dag skogar med höga naturvärden, samtidigt som forskarnas uppskattning är att det i genomsnitt behövs 20 procent skyddad produktiv skogsmark för att klara miljömålet om levande skogar. I en framtid med mer intensiva brukningsformer och ett ökat uttag av stubbar, toppar och grenar för biobränsle blir påverkan på mångfalden dessutom ännu större. Miljömålsrådet konstaterar också i sin senaste utvärdering att miljömålet ”levande skogar” inte kommer att kunna nås.

– Vi har många fler arter kvar i skogen än vad vi förtjänar, säger Bengt Gunnar Jonsson, professor i växtekologi vid Mitt¬universitetet. Vi har en utdöendeskuld, med arter som ännu lever kvar men som inte kan klara sig på sikt.

Miljömålet slår fast att ”alla naturligt förekommande arter ska bevaras i livskraftiga stammar”. Det innebär en högre ambition för naturskyddet än att bara bevara enstaka arter.

– Ska man dessutom bevara ekologiska samband i skogen och ta höjd för olika risker, exempelvis klimatförändringarna, så krävs ännu större insatser, säger Bengt Gunnar Jonsson.

OLIKA ARTER HAR OLIKA KRAV. Blåbär, lingon och kruståtel klarar sig bra i det nya skogslandskapet. Andra, som lunglav på gamla sälgar eller lappranunkel vid skogskällor, är beroende av generell hänsyn som gör att deras livsmiljöer lämnas kvar vid avverkning. Rosentickan är däremot exempel på en art som endast kan räddas med hjälp av större arealer skyddade områden. Några arter, som laven långskägg, kommer inte alls att kunna överleva på sikt, eftersom de är beroende av det finns gammelskog kvar i det omgivande skogslandskapet.

– Förutom att skydda all den natur¬skog som finns kvar måste vi också börja återskapa naturvärden och skydda skog som kan utvecklas till naturskog på sikt, säger Bengt Gunnar Jonsson, även om det är otroligt långa leveranstider på naturvärden.

Skogsstyrelsen föreslår nu ett höjt delmål för skogsskyddet, med totalt 1,6 miljoner hektar formellt skyddad mark och frivilliga avsättningar på ytterligare en miljon hektar fram till år 2020. Det motsvarar totalt 10,9 procent av den produktiva skogsmarken, varav 7,6 procent nedanför den fjällnära skogen, alltså långt från forskarnas uppskattning av behovet.

– Snabba åtgärder behövs för att bevara mångfalden i skogen, väntar man blir det dyrare och svårare, säger Göran Enander, generaldirektör för skogsstyrelsen. Vi ska klara att skydda alla de skogliga värdekärnor som identifierats av länsstyrelserna. Det är inte tillräckligt, men ett steg på vägen. Därtill behövs några hundratusen hektar skog för restaurering av naturvärden och markbyten, men det är inte lika bråttom.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.