Ekologiskt i glaset

HEMMA * Grönt är inte bara skönt, det är gott också! Ekologiskt vin har definitivt klivit ut ur den miljöpolitiska skamvrån och får nu allt mer beröm världen över.

Artikel 2008-5 Ann-Helen Meyer von Bremen

FÖR FEMTON ÅR SEDAN var ekovin något som betraktades med stark skepsis av den etablerade vinvärlden, nästan i klass med maskrosvin. Kritiken mot eko¬vinerna var att de höll dålig kvalitet och att de konventionella vinerna var minst lika miljövänliga. Dessutom fanns det en rädsla för att ekologiskt vin skulle uppfattas som mer hälsosamt.

Flera av de duktiga producenter som ändå ställde om vid den här tiden, gjorde det lite i smyg, rädda att förknippas med ”maskros-folket” och dålig kvalitet.

I dag är situationen på sina håll i världen nästan den omvända. I exempelvis Tyskland har topproducenterna fått skrämselhicka när en femtedel av medlemmarna i den prestigefyllda producentorganisation VDP har ställt om eller är på väg att ställa om.

En liknande utveckling märks i flera andra länder som Frankrike, Italien, Spanien och Österrike.

Ett starkt skäl till att dessa skickliga vinmakare ställer om är att de arbetar med något som inom vinvärlden kallas för ¬”terroir”, att vinet ska få sin karaktär av den geografiska växt¬platsen, jordmånen och klimatet och därmed vara unikt. Det här tankesättet passar bra ihop med det ekologiska, som också går ut på att utnyttja markens och platsens förutsättningar.

Men utvecklingen sker inte bara i de högre skikten bland vinproducenterna, på senare år har det även kommit billigare ekoviner av bra kvalitet, framför allt från ”Nya Världen”, alltså Australien, Chile, Kalifornien, Argentina och Sydafrika. Systembolagets storsäljare Ecologica kommer från kooperativet La Riojana i Argentina och är inte bara ekologiskt, utan även rättvisemärkt.

Fortfarande är ekologiskt vin en nischproduktion. Cirka fyra procent av Europas vinodling är ekologisk, med Italien ¬i topp på cirka 5-6 procent, följt av Spanien och Frankrike. I USA står ekovinet för en procent av den totala vinproduktionen, men här finns världens största ekovinsproducent, Frey Vineyards (Bonterra). Produktion och konsumtion ökar dock kraftigt i de flesta större vinnationer.

ÄVEN HÄR I SVERIGE VÄLJER vi allt mer ”gröna viner”. Enligt Systembolaget ökade försäljningen under det första halvåret i år med nästan 50 procent och står nu för drygt en procent av den totala försäljningen.

Ett skäl till ökningen är att Systembolaget numera tydligt märker ut vilka viner som är ekologiska. I skrivande stund finns det cirka 180 ekologiska viner i ordinarie sortiment och beställningssortiment.

Systembolaget märker bara ekoviner som är producerade enligt EU-förordningen för ekologiskt odlat vin och har godkänd EU-märkning på förpackningen. Det här innebär att det fortfarande finns en del exklusiva ekologiska producenter, till exempel Marcel Deiss och Zind Humbrecht, som du inte hittar inom Systembolagets ekologiska sortiment därför att de valt att inte märka sina produkter.

I alla länder finns regler för vad som är ett ekovin, som antingen styrs av lagar eller av regelverk hos olika kontrollorg¬anisationer för ekologiskt vin. Inom EU finns regler för själva odlingen och från nästa år även för själva vinmakningen.

Konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är förbjudna inom den ekologiska odlingen och enbart godkända ekologiska produkter får användas i vinkällaren. Däremot är det ¬tillåtet att använda kopparsulfat och svavel för att bekämpa olika svampangrepp, men dock i betydligt mindre mängder än vad som är tillåtet inom den konventionella odlingen. En stor skillnad mellan metoderna är att pesticiderna tränger in i växten och lämnar kvar rester i druvan och vinet, vilket inte svavel och kopparsulfat gör.

BIODYNAMISK VINODLING HAR samma grund som den ekologiska, men här räknar man även med kosmos i kretsloppet. Solen, månens och planeternas läge påverkar hur och när vinbonden ska utföra de olika momenten i vinodlingen. Man jobbar också med kompost av olika växter och kogödsel, som man späder ut i mycket hög grad, en princip liknande homeo¬pati.

För en svensk cyniker kan det låta som rena vidskepelsen, men faktum är att de senaste årens trend inom vinvärlden har varit stark biodynamisk, särskilt bland topproducenterna som sett detta som ytterligare ett steg i strävan efter en högre kvalitet. Och när man dricker Clos de la Coulée de Serrant, ett vin i absolut yppersta klass producerat av biodynamikens store härförare Nicolas Joly i Loire, är det svårt att inte fundera på om det kanske ändå ligger något i dessa tankar.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.