Både svenska och utländska prospekteringsföretag har de senaste åren återigen börjat intressera sig för att leta efter uran i Sverige. I dagsläget har Bergstaten utfärdat över 250 undersökningstillstånd för uran. De avser både förekomster i alunskiffer och urberg och är spridda över hela landet. Stigande oljepriser och ökat intresse för att bygga ut kärnkraft i världen ligger bakom det förnyade intresset. Optimismen är stor hos prospekterarna och redan inom ett par år kan regeringen få ansökningar om uranbrytning i Sverige att ta ställning till.

I Västerbotten, Jämtland och Skåne pågår namninsamlingar mot uranbrytning.

– Här i Västerbotten finns nu 34 prospekteringstillstånd för uran, utspridda längs hela fjällranden, säger Gunilla Jönsson från nätverket ”Nej till uranbrytning i Västerbotten”. Vattendragen i dessa områden är mycket känsliga och än så länge opåverkade av miljögifter. Vad sker med dricksvatten, turism och rennäring om radioaktiviteten läcker ut? Några av Sveriges renaste naturområden riskerar att smutsas ned för all framtid. Vi vill att regeringen tar tydlig ställning mot uranbrytning, som ett antal berörda kommuner har gjort eller är på väg att göra.

Uranbrytning är en mycket miljöfarlig verksamhet, det visar erfarenheter från en rad urangruvor runt om i världen, så även i Sverige i Ranstad på 70-talet. Uran är i sig giftigt och i brytningen uppstår stora mängder radio¬aktivt restmaterial som riskerar att läcka ut i vattendragen.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.