Tulpaner under ytan

EKO * Ökar mängden havstulpaner i skärgården? Kan sjuka igelkottar smitta katter? Och varför packas ekobananerna i plast? Det är några av eko-frågorna i detta nummer.

Artikel 2008-5

Skräddarpöl

I april 1976 såg jag i ett skogsparti i Umeå en ensam vattenlöpare (skräddare) i en liten vattensamling, cirka 0,8 kvadratmeter och några decimeter djup. Närmaste permanenta större vatten ligger en bra bit bort. Hur kommer den dit och hur överlever den eller avkomman tjock vinteris eller torrperioder?

Björn Wahlgren

Skräddare (Gerridae) är en familj av märkliga insekter som hör till ordningen skinnbaggar. Man ser dem ofta sitta eller springa på vattenytan i åar och vikar, och inte så sällan ser man hanar som oavlåtligt trakasserar honor och till slut blir accepterade och får en ridtur. Skräddarna är mycket duktiga flygare och är kända för att otroligt snabbt infinna sig när man skapar en ny vattensamling, som en liten trädgårdsdamm. Fast inte alla, för intressant nog finns det hos vissa skräddararter två varianter (morfer, för att använda facktermen). Den ena har vingmuskler och är en uthållig flygare, medan den andra saknar dessa muskler och inte kan flyga alls. Vintern tillbringar skräddarna i markskiktet bland döda löv och under stenar, alltså inte i vattnet. Dessa upplysningar har jag fått av professor Göran Arnqvist vid Uppsala universitet.

SU

Formalin i avloppet

Jag jobbar på ett forskningslab där vi använder små mängder (max 100 ml/månad) formalin. Efter användning hälls resterna direkt ut i vasken, vilket gnager i mitt miljösamvete. Är detta ok? Såvitt jag förstår nedbryts formalin snabbt, bland annat av solljus, men å andra sidan lyser ju dylikt med sin frånvaro i avloppsrören. För många år sedan fick jag lära mig att formalin destrueras med Klorin. Stämmer detta? Vilket är värst: Att hälla ut formalinet odestruerat, eller att hälla ut en massa Klorin?

Kerstin Larsson, Stockholm

Formalin är farligt avfall. På Stockholm Vattens webbsida står det att småskvättar av kemikalier på laboratorier ska samlas upp och hanteras som farligt avfall. Företag och verksamheter måste själva bekosta borttransport, för mer information se Stockholms stads webbsida. I kemikaliedatabasen Kemiska ämnen står om ett annat tillvägagångssätt, men då ska man ha tillstånd av Miljö- och hälso¬skyddsnämnden. För privatpersoner gäller samma sak men det farliga avfallet ska lämnas till miljöstation, där man också kan lämna in till exempel lågenergi¬lampor och glödlampor.

EE

Askangrepp

Några av de gamla askarna i vårt område har i delar eller hela kronan fått något som bara kan beskrivas som tusentals små skatbon. Svårt att se från marken men det ser ut som det är små bollar av blad överallt. En frisk ask ser helt annorlunda ut med en jämn fin krona. Vad är det?

Familjen Grietze, Onsala

Från professor Åke Lindelöw på SLU får jag upplysningen att ”skatbona” i askarna nästa säkert tillverkas av en bladlusart med det vetenskapliga namnet Prociphilus fraxini, arten tillhör en familj som kallas blåslöss. Denna bladlusart lever i kolonier som bor inuti små bon av hopknycklade askblad, där de får ett visst skydd mot väder och vind.

SU

Släng inte tidningen

Jag blev förvånad när jag läste i SN 4/08 att Patrick Reinthal slänger tidningen så snart den är läst. För mig och säkert flera är tidningen för fin för att slängas. Jag sparar den i tidningssamlare, visst, det blir många med åren. Men alla fina bilder kan man njuta av fler gånger. Vill man inte spara sin tidning finns flera alternativ. Man kan ta med den till fikarummet på jobbet, frisören eller lägga den i väntrum på sjukhus. Eller varför inte skänka till loppis? På så sätt kan fler ta del av intressanta texter och vackra bilder.

Elisabeth Magnusson, Hisings Backa

Ekobananer i plast

Jag handlar alltid på Ica och är väldigt glad över det expanderande utbudet av ekologiska varor, men sorgligt nog förpackas nästan all ekologisk frukt och grönsaker i plast. Det är dyrt och ser ut som en västerländskt förpackad lyxvara! Jag förstår att det blir dyrare att odla ekologiskt, men när man som konsument vill skona miljön (och hälsan) genom att handla ekologiskt känns det fel att behöva slänga all denna plast. Jag har frågat i butiken varför till exempel ekobananer är inplastade. Svaret var att det gör dem lättare att skilja från andra bananer. Det tycker jag låter lite väl simpelt. Det finns ju klistermärken på frukten (jag har själv jobbat i fruktdisken).

Emmelie Sjöholm, Uppsala

Jag håller med om att det känns lite tråkigt att behöva köpa frukt i en plastpåse och ibland ett tråg. I Kravs regler står det att all hantering ska ske så att det inte finns någon risk för sammanblandning av Kravcertifierad frukt och annan frukt eller risk för kontaminering. Man kan märka varje frukt eller lägga i påse. Om butiken är Kravcertifierad är det enklare, då räcker det att tydligt märka ut vilken frukt som är Kravmärkt, till exempel med en skylt. Ica förpackar all sin ekologiska frukt i påse, helst i nedbrytbart material, eftersom inte alla butiker är certifierade.

EE

Hostande igelkott

Jag bor i radhus och det har flyttat in en igelkott under min trapp på uteplatsen. Trevligt tycker jag, men den är sjuk. Den hostar otäckt och flämtar. Det har pågått i tio dagar. Letade lite på nätet och hittade något som heter ”lungmask”? Jag brukar inte lägga mig i djurs liv, men jag blir orolig eftersom jag har två utekatter. Kan de smittas? Kan igelkotten flyttas trots att den är fridlyst? Eller ska den tas till veterinär?

Fransisca Ferlin, Stora Vika

Lungmask är en parasit som kan infektera olika däggdjur. Den är en cirka en millimeter tjock rundmask och kan bli upp till några centimeter lång och lever i de finare luftrören. Lungmask kan behandlas med maskmedel som, om det gäller en infektion på katter, finns receptfritt på apotek. Lungmaskar är ofta specialiserade på sitt värddjur och smittar ofta via bytesdjur. Möss kan vara bärare av rundmasklarver. På naturvårdsverkets hemsida finns en lista på godkända viltrehabiliterare, det är ett krav för att få ta hand om ett sjukt vilt djur, som man kan kontakta för råd.

II

Sockerrör och regnskog

I artikeln Dags för miljömärkt bränsle (SN 4/08), hävdas att sockerrörsproduktionen i Sao Paolo-området inte leder till regn¬skogsskövling. Men jag tycker att författaren glömmer bort att den atlantiska kustregnskogen förut täckte stora delar av kustregionen även runt Sao Paolo. Påverkar inte sockerrörsproduktionen denna på något sätt? Åtminstone indirekt och genom att mark där tidigare atlantisk kustregnskog växt faktiskt nu odlas med bland annat sockerrör för etanolframställning till vår överkonsumtion av bilbränsle

i Nord.

Michael Ek

Stora delar av den brasilianska atlantkusten täcktes en gång av atlantregnskog, en mycket artrik naturtyp. Den skövlades dock till stor del redan under kolonial¬tiden, just för sockerplantager. Det är riktigt. Att förbud mot regnskogsskövling finns med i de kriterier för etanolproduktion som diskuterades i artikeln kan kanske utgöra ett skydd för kvarvarande atlantregnskog längs kusten. Men den största farhågan är att expansion av storskaliga sockerrörsodlingar driver upp markpriserna, vilket gör att småbönder och boskapsrancher i stället flyttar till Amazonas och bryter ny mark där.

Anders Friström

Havstulpaner sprider sig

I vattnet vid vårt sommarställe i Stockholms innerskärgård är det riktigt mycket havstulpaner i år, det har det aldrig varit förr. Vad kan det bero på?

Helena Kvarnsell, Saltsjö-Boo

Havstulpaner är sentida inkomlingar i Östersjön men har under de senaste hundra åren spritt sig snabbt och finns nu ända uppe på Norrlandskusten. De gynnas av i genomsnitt varmare vattentemperaturer på sommaren och av att vattnet blivit mindre sedimentbelastat, vilket i sin tur betyder att de hårda bottenytor som havs¬tulpanerna gillar att sitta på blir rena och lättare att få fäste på för de kringdrivande larverna . För dessa upplysningar tackas professor Hans Kautsky, marinbiolog på Stockholms universitet och expert på ekologiska förändringar i Östersjön.

SU

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.