Negawatt bäst för plånboken

Att använda energin effektivare är ingen ny idé. Men nu är tiden bättre än någonsin att satsa effektivisering. Sverige skulle kunna halvera sin energianvändning.

Ledare 2008-6

ENERGIEFFEKTIVISERING ÄR uppskattat av alla men är ändå det mest misskötta området inom svensk energipolitik. Varför? Sannolikt för att effektivisering inte är en vara som går att köpa på en marknad och därför finns det heller inga starka ekonomiska intressen som trycker på.

Bristen på tydliga incitament och svag information om hushållning är orsaker till att marknaden misslyckas med hushållningen. Men det går att råda bot på. Dagens finansiella oro skapar en unik grogrund för energieffektivisering. Tidigarelagda investeringar kan skapa nya jobb och samtidigt vaccinera mot höga el- och oljeräkningar.

Även om vind, bio- och vågenergi bör öka i omfattning, samtidigt som de fossila kranarna stryps och kärnkraften avvecklas, är det bara ”negawatten” som är det riktigt miljövänliga alternativet. Energieffektiviseringar är verkligen lågt hängande frukter, bara att plocka.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN HAR TAGIT fram ett väl underbyggt paket med förslag till åtgärder. Det går att halvera energianvändningen till 2030 utan att välfärden i termer av BNP behöver offras. Vi visar i rapporten Halva energin - hela välfärden på en effektiviseringsmöjlighet på cirka 190 TWh vilket är nära hälften av den energi vi i dag använder under ett år. Här är några av Naturskyddsföreningens förslag:

- Inför så kallade vita elcertifikat. De skulle göra handel i energieffektiviseringar möjlig och fungera på samma sätt som de nu allmänt accepterade gröna certifikaten gör.

- Elleverantörerna bör åläggas att effektivisera några procent per år av den mängd el de säljer - annars får de betala böter. Och de har ju enorma vinster till förfogande.

- Staten ska visa vägen genom att ställa krav på offentliga upphandlare.

- Apparater och system som köps in av myndigheter och kommuner måste höra till den bästa kvartilen av marknaden när det gäller energi och miljöprestanda.

- Förbättra energimärkningen av elektriska apparater.

- Timmätning av el i alla hushåll bör införas, det skulle göra att konsumenterna kan styra konsumtionen bort från dyra höglasttider.

- En förändring som skulle betyda mycket för konsumenterna vore en reformering av faktureringen för el. Slopa den fasta nätavgiften på elräkningen för hushållskonsumenter. Att splitta upp elkostnaden i en nätdel och en förbrukningsdel var ett felgrepp. Dagens elfakturor är helt enkelt för krångliga. Ett rakt elpris gör det mycket mer intressant för en kund att minska sin elanvändning.

Den elintensiva industrin har mycket stora potentialer att effektivisera. Värmesektorn går att trimma än mer, där finns mängder med möjligheter till effektivisering, bland de intressantaste är tekniken bakom passivhus.

En rad åtgärder kan göras för transportsektorn. De initiativ som tas i dag kan avgöra när elhybridbilar kan introduceras på bred front.

Naturskyddsföreningen föreslår att energieffektiviseringen ska hanteras av ett nyinrättat nationellt råd.

Detta är bara ett explock av föreningens förslag, som på elområdet innebär en minskning av elanvändningen med drygt 35 procent. De signaler vi hittills fått från regeringen i frågan känns dock oroande lama. I den färska energieffektiviseringsutredningen finns en del bra förslag, ändå är ambitionen för låg.

KANSKE HAR OCKSÅ PEDAGOGIKEN varit fel. För vem kan egentligen vara emot att minska på elräkningar och oljenotor förutom kraftbolagen som tjänar stora pengar på att vi slösar? I väntan på en mängd kraftfulla politiska förslag - som bör komma redan i klimatpropositionen - kan vi införa en tävling på alla arbetsplatser och hushåll så att de inbesparade pengarna (energin) går till festkommittén på arbets¬platsen respektive ökad veckopeng till barnen. Då blir det fart på åtgärderna! Då inser vi alla att vi kan ha roligare för pengarna än att betala feta energiräkningar.

PS. Klimatet och miljön skulle gilla det!

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.