Göra egen el

Drömmer du om att tillverka egen el? I dag är det både krångligt och dyrt. Men till sommaren blir det troligen ändring till det bättre.

Artikel 2009-1 Maria Backman

ATT EFFEKTIVISERA SIN elanvändning är för de allra flesta steg ett, men det kan också vara kul, och klokt, att producera sin egen el, antingen med ett eget litet vindkraftverk eller med solceller. Egen elproduktion betyder inte bara att elmätaren tickar långsammare - när du producerar mer än du själv behöver kan överskottet gå tillbaka till nätbolaget, det vill säga elmätaren går baklänges motsvarande antal kilowatt.

Men i dag tar nätbolagen betalt för administration av timmätningen. Och du måste skaffa ytterligare en elmätare, abonnemang hos elbolaget och certifiering.

- I nuläget är det bättre att bjuda på överskottet, säger Linus Palmblad på Energimyndigheten.

Majoriteten av dagens solcellsystem är inte anslutna till elnätet. Fritidshus, båtar och fyrar är vanliga exempel. Andelen nätanslutna har dock ökat rejält, tack vare ett statligt investeringsstöd. Stödet, som endast gällt solcellsystem till offentliga lokaler, upphörde dock i slutet av 2008.

Förra året fick Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid Kungliga Tekniska Högskolan, regeringens uppdrag att utreda anslutning av förnyelsebar el till elnätet. Ett beslut kommer troligen i vår.

Privatpersoner föreslås kunna producera egen el utan att elnätbolagen tar ut stora avgifter. Små kraftverk ska kunna anslutas utan krav på timmätning, vilket innebär betydligt lägre kostnader.

- Det låter som en ganska enkel fråga, men juridiskt sett är den komplicerad. Nätbolagets mätning måste gälla för husets nettokonsumtion per månad, men för att få elcertifikat måste man ha en separat mätning för själva produktionen, berättar Lennart Söder.

Viktigast med utredningen är att få klarlagt att privatpersoner kan leverera till nätet utan kostnad, tycker Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Med en nettomätare som mäter nettot av producerad och konsumerad el - alltså en elmätare som kan gå baklänges - är det lätt att avläsa den faktiska förbrukningen.

- Kostnaden för nettomätaren bör ligga på elbolaget. Och alla nätägare måste ta emot el från hemgjord produktion.

När blir det lönsamt att producera egen el?

- De som producerar egen el nu tar på sig en ambassadörsroll. Men om tre-fyra år blir det lika billigt att producera egen el som att köpa. Och man kan se på det på andra sätt också. Som lustfylld konsumtion. Varför inte egen el i stället för att satsa på ett nytt kök? säger Svante Axelsson.

I nuläget är det är svårt att beräkna lönsamheten för en privat­person, instämmer Petter Sjöström på solenergiföretaget Switchpower.

- Ännu är det mer intressedrivet än ekonomiskt fördelaktigt eftersom solel inte subventioneras på lika villkor som annan elproduktion. Men om privatpersoner inom en snar framtid får del av det statliga stödet kan det vara den förlösande faktorn. Priserna på vindkraft och solceller är på väg ned samtidigt som traditionell elproduktion blir dyrare.

Och nya bidrag kan vara på gång. I budgetpropositonen för 2009 aviseras ett stöd för spridning av energiteknik som bedöms ha positiva effekter på klimatet, framför allt solceller och biogas. År 2009 avsätts 100 miljoner kronor, varav 50 beräknas gå till solceller. År 2010 är beloppet sammanlagt 122 miljoner och 2011 är det 117 miljoner.

Förhoppningen är att stödet ska träda i kraft under våren eller sommaren.

Det är ännu inte heller bestämt om det även ska gälla privatpersoner.

De stora nätbolagen då? Vattenfall och Eon säger sig se positivt på de kunder som producerar egen el.

- Vi kan tidigare ha upplevts som knöliga eftersom vi tvingats följa gällande regler och förordningar med exempelvis dubbel mätning, säger Johan Aspegren, informationschef på Eon Elnät.

- Om den nya utredningen går igenom innebär det att vi kommer undan dessa hinder. Med en nettomätare blir det billigare för kunden. Det kommer samtidigt att bli förmånligare att ansluta småskaliga kraftverk med vårt tariffsystem.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.