Annons

Historia som inspirerar

LEDARE * I år är det 100 år sedan Naturskyddsföreningen bildades. När vi nu firar finns det anledning att titta tillbaka. Historiens många framgångar ger oss än mer kraft för vår tids utmaningar.

I HUNDRA ÅR HAR Naturskyddsföreningen varit navet i den svenska miljörörelsen, en rörelse som växt från en liten elit av experter till hundratusentals svenskar över hela landet som hyser ett starkt engagemang för natur, hälsa och global solidaritet.

I hundra år har föreningen verkat för en rik natur och en ren miljö, till nytta för människan och våra medpassagerare på klotet. Historien visar många framgångar.

Givetvis beror segrarna inte enbart på Naturskyddsföreningen, men vad hade hänt utan den ideella naturvården? Vi vill faktiskt hävda att dagens miljöpolitik är en frukt av vårt arbete. Utan miljöorganisationer, inget Naturvårdsverk, ingen miljöminister, ingen miljöbalk, inga miljöskatter, ingen miljömärkning …

Efter tusentals år av mänsklig civilisation och accelererande miljöpåverkan har det senaste århundradet, framförallt de senaste decennierna, sett miljöfolkrörelser födas och växa sig så starka världen över, att samhällsutvecklingen nu steg för steg vrids i en hållbar riktning.

Det är historiskt unikt att en så fundamental bred kursförändring sker på något århundrade. Som en av världens äldsta miljöorganisationer står Naturskyddsföreningen mitt i denna framgångssaga. Det bör alla medlemmar känna glädje över!

DE KONKRETA EXEMPLEN på hur föreningens ideella och professionella krafter påverkat positivt är många.

På 1950-talet redovisade föreningen en plan för att skydda Padjelanta, som 1962 blev Sveriges största nationalpark. På 70-talet föreslogs Färnebofjärdens nationalpark, bildad 1998. Och häromåret stoppades exploatering på Städjan. Arbetet för att skydda hotade arter visar också framgång. Decenniers arbete av föreningen och eldsjälar har gjort att pilgrimsfalk och havsörn åter flyger högt. Och om nationalparker och räddade arter mäts i dussin, räknas naturreservaten i tusental.

Inom miljöpolitiken har föreningen utifrån gedigna kunskaper och brett förankrade värderingar väglett politiker på lokal och nationell nivå till en stegvis allt bättre miljöpolitik. Naturvårdsanslagen, miljökonsekvensbeskrivningar, miljöbalken, miljömålen, trängselskatter och skatteväxling är exempel på frågor som föreningen har initierat eller drivit från första början. Och vi driver framgångsrikt försiktighetsprincipen och principen att förorenaren ska betala.

Föreningen utvecklar den gröna konsumentmakten. Vår miljömärkning fyller tjugo år. Bra Miljöval är världens största, bredaste och tuffaste system för miljömärkning som drivs av en miljöorganisation. Märkningen är hjärtat i vårt arbete med varor och valmöjligheter, från lokal till global nivå. Föreningen arbetar för ekologisk odling och stöder sedan starten Krav, liksom skogscertifiering i FSC. Den gröna konsumtionen speglar framtida marknader och visar människors och företags engagemang för hållbar utveckling.

Genom åren har föreningens verksamhet vidgats avsevärt – från experter och exkursioner till allmänhet och familjeaktiviteter, från gröna frågor till alla miljöfrågor, och från det lokala och nationella till det globala. I dag samverkar vi med omkring 50 organisationer i cirka 20 länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Denna globala dimension har vuxit starkt på senare tid.

VI KAN BLICKA TILLBAKA på hundra år av envist arbete och framgång. Men det är än viktigare att sikta framåt. Klimatförändringar, övergödning, förlust av biologisk mångfald och spridning av miljögifter är enorma problem. Under året kommer vi därför att presentera en rad nya idéer om hur problemen kan hanteras.

Utmaningarna är allt annat än små. Men vår historia bjuder på erfarenheten att när många människor rör sig i samma riktning kan det mesta hända.

Vi lever i miljörörelsens tidevarv. Naturskyddsföreningen är en anledning till det.

Hundra år gammal och med tusentals engagerade medlemmar över hela landet kan vi konstatera att föreningen står starkare än någonsin.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i