NÄR MAN SÄGER ATT Naturskyddsföreningen fyller 100 år blir många förvånade och imponerade. Med all rätt. Bara en handfull miljöorganisationer i hela världen har varit med så länge. Vi jubilerar i en tid när miljöfrågan står högt på agendan och föreningen går på högvarv för att ta sig an stora utmaningar, men också i en tid av finansiell kris.

Föreningens framgångsrecept är blandningen av saklig precision, starka normer och ideell glöd. Den bästa vetenskapliga kunskapen ligger till grund för arbetet. Känslan för människan och naturen anger riktningen. Och engagemanget och envisheten driver fram seger efter seger.

Förmågan att anpassa arbetssättet är en viktig pusselbit som avgör skillnaden mellan att ha rätt och få rätt. En annan faktor bakom segrar som naturbrukslön för jordbruket, grön skatteväxling, en ny miljöbalk och trängselskatt i Stockholm är gedigna underlag. Historien har visat att de idéer som föreningen lyft fram ofta genomförts med några års fördröjning. Den erfarenheten är ett bra vaccin när maktlösheten kommer krypande.

Under rikskonferensen i maj lanserar vi en rad nya idéer i vår jubileumsbok 100 år av envishet. Boken ska få läsarna att lyfta blicken från den närsynta miljödebatten till visionen om att en bättre värld är möjlig. Den ger förstås ingen heltäckande bild men kikar in genom fönstret till ett annorlunda samhälle. Ambitionen är inte att beskriva framtiden utan att visa på nödvändiga förändringar, som halverad energianvändning och en helt ny fiskepolitik.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN FÅR EN allt viktigare roll i att folkbilda om vad som faktiskt går att göra åt exempelvis klimatförändringar, utarmning av den biologiska mångfalden och spridning av miljögifter. Det är få rörelser som verkligen visar på konkreta lösningar i en tid fylld av negativa nyheter. Vi ser att både klimatkrisen och finanskrisen kan hanteras i samma grepp, utan en nedåtgående spiral som eroderar både naturkapitalet och välfärdsutvecklingen. Det blir också allt viktigare för föreningen att guida medlemmar i vardagen och visa att det faktiskt går att leva hållbart på en mängd olika sätt.

En avgörande fråga är hur vi kan mobilisera stora grupper för en bättre värld. En hotbild är nödvändig, men inte tillräcklig. Hotbilder utan utgångar skapar lätt försvarsmekanismer. Möjlighetsbilder utan hotbilder ger ingen större förändringseffekt, människan är av naturen trög. En lagom mix är framgångreceptet.

KÄRNKRAFTSDEBATTEN ÄR ETT BRA exempel. Hotbilden är för svagt tecknad och kunskapen om de förnybara alternativen och energieffektivisering är för låg. Många som egentligen inte tycker om kärnkraft tror att den är ett nödvändigt ont. Men kärnkraftens förespråkare har fel på punkt efter punkt. Kärnkraften är dyr, onödig och farlig. Det är bara en tidsfråga innan det blir känt och då kommer det inte att finnas många kärnkraftskramare kvar. Och när kunskapen sprider sig att mer kärnkraft inte ens sänker elpriset för industrin, utan att priset på utsläppsrätter i Europa i praktiken styr elpriserna även i Sverige, ja då kommer också industrin att förorda mer vindkraft.

Klimatfrågan visar på vikten av att föreningen samarbetar med företag som vinner på omställningen. Många i både regering och opposition tror ännu att ambitiös miljöpolitik står i konflikt med sysselsättningen. Visst, enskilda företag kan förlora, men för näringslivet i stort är det oftast bäst att ligga i framkant i en förändring som är oundviklig.

I tider av ekonomisk depression blir det än viktigare att visa att miljöomställningen snarare är en vitamininjektion för sysselsättningen än en bromskloss.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN ÄR REDO för den utmaningen. Hundra års erfarenhet i ryggen och tusentals envisa eldsjälar runt om i landet är den bästa tillgång man kan tänka sig. På det kapitalet biter inga kriser.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.