Annons
USA vänder i klimatfrågan

USA vänder i klimatfrågan

KLIMAT * Barack Obama har ställt upp ett starkt miljöteam i ledningen för den nya amerikanska administrationen, som kan göra skillnad i de kommande klimatförhandlingarna. Men utmaningarna är gigantiska, både för miljön och för ekonomin.

Skribent Peter Hagerrot

VI HAR STORA förhoppningar på Obama, men utmaningarna är gigantiska, konstaterar Bob Muldoon, Sierra Clubs representant i New York. Sierra Club kan närmast ses som Naturskyddsföreningens systerorganisation i USA.

Från sitt kontor på södra Manhattan arbetar han med Sierra Clubs kampanjer mot kolkraft och för satsningar på energieffektivisering, kollektivtrafik, vind- och solenergi.

Under hösten gick ett trettiotal amerikanska miljöorganisationer samman i ett brett upprop kallat: Transition to green. Man uppmanar den nya administrationen att göra slag i saken och satsa på grön teknik. Presidentens utnämningar pekar åt det hållet. Men det är ett trögt skepp som ska vändas. Obama har i den nya administrationen samlat en unik kompetens som ska leda USAs framtida energi- och klimatarbete. Deras första uppgift blir dock att begränsa skadorna av Bushs sista beslut.

På delstatlig nivå finns mycket positivt att ta fasta på. Bland annat har New Jersey sedan flera år effektiva subventioner för miljöomställning. En husägare kan få upp till 50 procent i bidrag till solceller eller för isolering. Lisa Jackson som nu utsetts till chef för Environmental Protection Agency (EPA) var tidigare ansvarig för delstatens miljömyndighet.

Men EPA har under åtta år förlamats av Bushs politik. Så sent som dagarna innan jul utfärdade EPA ett regelverk om att växthusgasutsläpp inte får medräknas vid bedömning av tillstånd för nya kolkraftverk. Bakgrunden är en strid där Kalifornien vill använda the Clean Air Act för att begränsa utsläppen växthusgaser. Redan under sina första veckor la den nya administrationen om kursen och inledde arbetet med att låta delstaterna införa striktare utsläppsgränser för både kraftverk och bilar.

INOM ENERGIOMRÅDET har Kalifornien utvecklat en metod kallad ”Decoupling” som innebär att kraftbolag inte ska maximera produktion och vinst. Istället tillförsäkrades rimliga intäkter om de hjälper till att minska energianvändningen.

Det kan exempelvis ske genom att bolagen ger sina kunder bidrag till solceller eller skänker bort lågenergilampor och på så sätt slipper investera i ny elproduktion. Modellen har varit så framgångsrik att de boende i Kalifornien har hälften så stora koldioxidutsläpp som medelamerikanen. Den nye energiministern, nobelpristagaren och professorn Steven Chu avser att sprida idén till andra delstater, samtidigt som han vill satsa mer på sol, vind och geotermisk värme.

Barack Obamas plan för att få igång USAs ekonomi innebär också en satsning på gröna jobb och minskning av växthusgasutsläpp. Målet är åter komma ned i 1990 års nivå till år 2020, vilket innebär en minskning med cirka 20 procent jämfört med i dag, och därefter ytterligare 80 procents minskning till år 2050. I Obamas plan nämns särskilt satsningar på sol, vind och biobränslen. Han tar dock inte helt avstånd från ny utvinning av olja och kol.

– Vi ser det som en motsägelse, konstaterar John Coequyt som arbetar med Sierra Clubs nationella kampanj i Washington DC. USA har i dag ca 600 kolkraftverk i drift och cirka 150 till håller på att byggas. Miljörörelsen har stoppat ett flertal av dem från att tas i drift.

Sierra Club är tveksam till ”clean coal”, infångning och lagring av koldioxiden från kolkraften. Oftast används begreppet som argument för att få till ny kraftproduktion. Sedan skjuter man lösningarna på framtiden, enligt John Coequyt.

– För oss är det uppenbart så mycket bättre att satsa storskaligt på alternativen. 2008 installerades nästan 7,5 TWh ny vindenergi och med Obamas stöd tror jag att energieffektivisering tillsammans med vind och sol långsiktigt blir billigare än ny kol- eller kärnkraft.

ÄVEN OM DET FINNS en oro för att den ekonomiska krisen kan leda till att miljöfrågor kommer i andra hand har gröna frågor varit i fokus för utnämningspolitiken.

Valet av kongressledamoten Hilda Solis från Los Angeles som arbetsmarknadsminister hyllas särskilt. Hon och Hilary Clinton samverkade förra året för att få till en lag om ”gröna jobb.” Nu får hon möjlighet att som minister styra över miljontals arbetslösa till den nya energiekonomin, det hon själv kallar en grön revolution. Marinbiologen Jane Lubchenco som blir ny chef för havs- och luftadministration (NOAA) ses också som en framgång inför klimatförhandlingarna. I sin forskning har hon uppmärksammat döda oceanbottnar och ställt krav på fiskefria zoner. Under Bushtiden redigerades vetenskapliga rapporter som varnade för klimatfaran. Nu framhåller hon att politiken måste utgå från tillgänglig kunskap och ”god vetenskap”.

CAROL M. BROWNER blir klimatrådgivare i Vita Huset. Hon har tidigare varit chef för EPA och medarbetare till Al Gore. En viktig uppgift för henne och Nancy Sutley, som blir ordförande för Vita Husets miljökvalitetsråd, är att under Obamas ledning få till ett bra internt samarbete kring miljö- och energifrågor.

Ju värre krisen blir desto starkare blir kraven på att ”nödstarta” ekonomin genom bidrag till bilindustrin och satsningar på vanlig infrastruktur. Obamas största utmaning på miljöområdet blir att peka ut realistiska lösningar för en grön ekonomi som representanthuset, trots alla särintressen, kan stödja.

Under valkampanjen lovade Obama att USA ska ta täten vid de kommande klimatförhandlingarna. Vid förhandlingsbordet i Köpenhamn om ett år vi får vi se hur långt den nya administrationens förmåga räckt.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Peter Hagerrot
Artikeln publicerades i