Vindkraft före ny kärnkraft
MILJÖPOLITIK * Allianspartiernas överenskommelse om klimat- och energipolitiken öppnar för ny kärnkraft. Men det är inte säkert att det verkligen blir några nya reaktorer, ekonomin får avgöra.
Allianspartiernas klimat- och energiöverenskommelse kom som en överraskning för de flesta. Tidigare har de fyra partierna varit överens om att inte röra i kärnkraftsfrågan innan nästa val. Men nu innehöll ändå överenskommelsen en skrivning om att förbudet mot nybyggnad tas bort ur kärntekniklagen och att kärnkraftsparentesen kan förlängas genom att ombyggnader och nybyggnader av maximalt tio reaktorer tillåts på befintliga kärnkraftsplatser.
Dock ska eventuell ny kärnkraft leva på helt kommersiella villkor, utan statliga subventioner, och därtill med ett utökat försäkringsansvar för kostnader vid olyckor. Det gör det kanske osannolikt med nya reaktorer i framtiden, eftersom ny kärnkraft är mycket dyr och verken tar lång tid innan att bygga. Investerare får vänta 10-15 år på den första avkastningen.
– Vi kommer i närtid inte att se någon nyproduktion av kärnkraft, sade statsminister Fredrik Reinfeldt när överenskommelsen presenterades. Det blir inte aktuellt förrän dagens reaktorgeneration närmar sig slutet på sin ekonomiska livslängd. Nu byggs istället vindkraften ut kraftigt.
Vindkraften får ett utökat planeringsmål på 30 TWh till 2020 och målnivån för elcertifikatsystemet höjs till 25 TWh. Tillståndsgivningen för vindkraft förenklas också.
– Satsningar på mer kärnkraft leder till ökade miljöskador och motverkar satsningarna på förnybar energi. Pengarna går åt helt fel håll och de olika delarna i regeringens överenskommelse motverkar varandra, kommenterar Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.
Centerpartiets Maud Olofsson föreföll nöjd med kompromissen, kanske i medvetande om skillnaden mellan att ta bort nybyggnadsförbudet och att det verkligen byggs några nya reaktorer.
– Jag kan leva med att kärnkraften finns i vårt energisystem under överskådlig tid och att kärnkraftsparantesen förlängs. Samtidigt finns ju nu ambitiösa mål för att bygga ut den förnybara energin. Jag lägger min energi på att bygga det förnybara och ställa om, sade Maud Olofsson.
Klimatöverenskommelsen har satt ett mål på 50 procent förnybar energi till 2020 (vi har 40 procent i dag). Målet är en följd av krav i EUs klimat- och energipaket, där Sverige har ett åtagande på 49 procent. Andra procentmål, 10 procent förnybar energi i transportsektorn och 20 procent effektivare energianvändning, är också följder av EU-paketet.
Regeringen föreslår också en 40-procentig minskning av utsläppen av växthusgaser till 2020. Det kan se ut som om man tillgodosett Naturskyddsföreningens krav på denna punkt, men regeringen vill köpa utsläppsrätter utomlands motsvarande 13 procent av dessa 40. Nettominskningen i Sverige blir bara 27 procent.
– Regeringens kompromiss utgör ett dubbelfel, med mer kärnkraft och låga ambitioner för klimatpolitiken. Det 40-procentsmål som nämns är en dimridå, säger Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.
Överenskommelsen innehåller ändå en del i alla fall på papperet starka skrivningar. Fordonsflottan ska senast 2030 vara oberoende av fossila bränslen. Dieselbilarna skulle dock redan i dag kunna köras på biodiesel om det fanns, så hela bilparken behöver inte bytas ut. Till 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Nettoutsläpp innebär dock att man även räknar med bindningen av kol i skogarna, vilket genast minskar utsläppssiffran med en tredjedel.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.