Odlingarna är energi- och vattenkrävande. Undersökningar visar också på otrygga anställningar, långa arbetsdagar, låga löner samt hälsoproblem på grund av kemikalieanvändningen.

– Vi har också fått starka signaler om att sexuella trakasserier är vanligt förekommande på blomsterodlingar i Syd, säger Ulrika Dahl, internationell kemikaliehandläggare på Naturskyddsföreningen.

FFP-märkta snittblommor (Fair Flower Fair Plants) garanteras vara producerade under förhållanden som värnar om både människan och miljön. Även rättvisemärkta blommor finns i våra blomsterbutiker, liksom holländska blommor med miljömärkningen MPS A.

Ett annat alternativ är att fråga efter svenska blommor. Under våren fanns Krav-märkta tulpaner och tulpaner märkta med Svenskt sigill. Svenska rosor finns att köpa under hela året.

I Järna odlas ungefär 2-3 miljoner rosor varje år. Blommorna levereras till omkring 100 blomsteraffärer och säljs från Ljusdal i norr till Nyköping i söder.

– Vi har märkt ett ökat krav på närodlat, säger Robert Johnson, trädgårdsmästare på Järna­rosen.

I odlingen används inga kemiska bekämpningsmedel. Mjöldagg besprutas med såpa och bikarbonat och rosor som angripits av spinn duschas i 46-gradigt vatten. Växthusen värms med luftvärmepumpar, och på sommaren får solen värma. Den el som köps in kommer från vatten- eller vindkraft. Allt vatten recirkuleras och blommorna gödslas med organiskt gödselmedel.

Ica säjer adjö till jätteräkor

En efterlängtad födelsedagspresent damp ner hos hundraåringen Naturskyddsföreningen i maj. Ica lovar att sluta ta in jätteräkor till sitt centrallager. När det nuvarande lagret av räkorna är slut kommer inte Ica-butikerna ute i landet att kunna beställa fler från centrallagret. Däremot har butikerna möjlighet att beställa från andra leverantörer.

– Det finns många som säljer in jätteräkor till butiker i landet, men vi rekommenderar våra butiker att inte sälja jätteräkor så länge det inte finns en standard för odling av jätteräkor som godkänts av Världsnaturfonden, säger Kerstin Lindvall som är miljöchef på Ica Sverige AB.

Varannan vegetarisk

Gör varannan måltid vegetarisk! Det föreslår föreningen under Miljövänliga veckan som i år handlar om att äta mer klimat- och miljösmart.

– En enkel sak du kan göra för att minska din klimatpåverkan är att äta mindre kött, säger Jessica Andreason som är informatör för Miljö­vänliga veckan på Naturskyddsföreningens rikskansli.

Ät mindre kött och mer grönt är huvudbudskapet. Välj ekologiskt, byt grönsalladen mot rotfrukter är några andra tips som Miljövänliga veckan ger. Genom att dessutom äta mer säsongsbetonat och slänga mindre mat sparar vi inte bara på miljön utan också pengar.

Vi äter mer kött än någonsin i Sverige i dag. Konsumtionen har stigit med 40 procent de senaste 20 åren, vilket påverkar både vår miljö och vår hälsa. Svenskt kött är inte alltid bättre eftersom många djur föds upp på kraftfoder gjort på soja som importerats från exempelvis Brasilien där savanner och regnskog får stryka på foten för att ge plats för sojaodlingar. När du vill äta kött är det därför miljösmartare att välja ekologiskt nöt- eller lammkött, eller svenskt naturbeteskött.

Miljövänliga veckan äger rum från 26 september till 4 oktober. Mer information finns under Grön Guide på Naturskyddsföreningens hemsida.

Östersjötorsk på menyn igen

Nu säger Världsnaturfonden ja till torsk fångad i Barents hav. Märkningen har ändrats från gult ljus till grönt ljus. Östersjötorsk från det östra beståndet har gått från rött till gult ljus, vilket innebär att den får ätas, men inte för ofta.

Naturskyddsföreningen ändrade sin märkning redan för ett år sedan och Världsnaturfonden följer nu alltså efter. Även andra fiskar har omvärderats. Makrill, kolja och MSC-märkt albacor-tonfisk har fått grönt ljus. Rödspätta har gått från rött till gult ljus.

Ursprungsmärkningen av fisken i butikerna är ett problem. För att vara helt säker ska man välja Kravmärkt eller MSC-märkt (Marine Stewardship Council) fryst torsk. Att veta om den färska torsken i fiskdiskarna är ok är ännu svårare.

– Som konsument måste man fråga i butiken om ursprunget. Då vi ställer krav på handlarna tvingas de i sin tur att ställa krav på leveran­törerna, säger Klas Hjelm, naturvårdschef på Naturskyddsföreningen.

Fritt fram för cyklar på kollektivtrafiken

Att ta med sin cykel på tåg och bussar är inte alltid en självklarhet. Nu lanseras fler och fler hopvikbara cyklar som man får ta med på allmän­na kommunikationsmedel. Om cyklarna förvaras i ett fodral eller en väska räknas de som vanligt bagage på många trafikbolag. SL, SJ, Västtrafik, Östgötatrafiken och Länstrafiken Västerbotten är några bolag som tillåter hopfällbara cyklar på tåg och bussar.

Företaget My bike säljer ett flertal modeller och hyr även ut sina cyklar till företag och organisationer. Att fälla ihop en cykel ska man med lite vana klara på 15 sekunder. Det ska gå snabbt och lätt att ta sig fram och byta färdmedel. Priset är ungefär detsamma som för traditionella cyklar.

Effekt – nytt magasin i september

Ett nytt magasin har sett dagens ljus. Effekt Klimat­magasinet har startats av tre journalister och de vill i sin tidskrift fokusera på klimat- och resursfrågor.

– Vi vill inte vara en livs­stilstidning utan vi vill koncentrera oss på förändringar i samhället, säger Jesper Weithz, en av de tre i redaktionen. Vi skriver inte om den senaste elbilen utan ställer istället frågan: Är elbilen ett bra alternativ?

Det första numret kommer i september och ytterligare ett planeras före Köpenhamnsmötet i december. Därefter kommer Effekt sex gånger per år.

Full gas

Allt fler som vill köpa en miljöbil blir intresserade av biogasdrift. Gröna Bilister och Gasföreningen har nyligen givit ut en pedagogisk bok om biltypen: Sälja och köpa Biogasbil. Den svarar på frågor och reder ut frågetecken. 100 kr. www.gronabilister.se

Handla nära

Bondens egen marknad pågår som bäst i landet. På 15 platser runt om i Sverige slår lantbrukarna upp sina bord under några lördagar framöver och säljer det de själva odlat eller fött upp på sina gårdar. Maten som säljs har inte transporterats längre än 25 mil.

Stockholm Katarina Bangata lördagar t.o.m. 17 okt kl 10-15

Tessinparken, lördagar t.o.m. 17 okt kl 10-15

Göteborg Haga, lördagar t.o.m. 24 okt 10-14

Malmö Drottningtorget, lördagar t.o.m. 17 okt 10-14

Linköping Yttre Borggården, lördagar t.o.m. 3 okt 9.30-14

Umeå Vänortsparken, lördagar t.o.m. 26 sep 10-15

Halmstad Slottsbrokajen, 26 sep 10-15

Örnsköldsvik Stora torget, 19 sep 10-14

Sundsvall Stora torget, lördagar t.o.m.10 okt 10-15

Örebro Olof Palmes torg, lördagar t.o.m. 26 sep 10-14

Västerås Bondtorget, lördagar t.o.m. 3 okt 10-15

Falun Folkets hus, lördagar t.o.m. 26 sep 10-14

Gävle Slottstorget, lördagar t.o.m. 26 sep 10-15

Mariefred Rådhustorget, 19 sep 10-14.30

Malmköping Stora torget, 26 sep 10-14.30

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.