Fyra frågor i EU-fokus

PERSPEKTIV * Det svenska ordförandeskapet gör i huvudsak ett bra jobb på miljöområdet, men trovärdigheten rubbas av att man samtidigt monterar ner viktiga delar av den nationella miljöpolitiken, enligt Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

Artikel 2009-5 Anders Friström

REGERINGEN PRIORITERAR fyra miljöfrågor under det svenska ordförandeskapet i EU: biologisk mångfald, havsmiljö, klimat och eko-effektiv ekonomi. Ett stort antal möten hålls inom dessa teman, som alla har politiska förslag i olika stadier som behandlas av EUs beslutsmaskineri.

- Sverige driver bra linjer inom EU-familjen jämfört med andra länder och prioriteringarna är i stort vettiga. Man är bra i det retoriska skedet med att lyfta frågor, men när det kommer till konkret lagstiftning blir Sverige ibland svagare, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen och EEB, European Environmental Bureau.

I OKTOBER 2010 HÅLLS ETT GLOBALT toppmöte inom FNs konvention om biologisk mångfald. Målsättningen har varit att hejda förlusten av mångfald till 2010. Den ska nu utvärderas samtidigt som nya mål för framtiden ska sättas upp. Sveriges roll som ordförandeland blir att se till att EU är väl förberedd inför det globala mötet och att unionen kan enas kring ett förslag till nytt och så konkret mångfaldsmål som möjligt.

Det nuvarande målet kommer inte att nås av EU. Läget försämras för två tredjedelar av alla de naturtyper i Europa som täcks av habitatdirektivet.

Regeringen vill också få till en internationell forskarpanel om biologisk mångfald (IPBES) efter modell från FNs klimatpanel. Ett grundproblem är att kunna ställa upp mätbara mål och veta vilka indikatorer man kan använda för att kartlägga situationen för arter och naturtyper.

Sverige bjöd in till ett informellt högnivåmöte om biologisk mångfald i Strömstad i början av september.

- Ordförandeskapets slutsatser från mötet var bra, säger Mikael Karlsson. Man argumenterade bra för det höga värdet av biologisk mångfald. Men samtidigt rustar regeringen ner mångfaldspolitiken på hemmaplan genom sänkt anslag till naturvård, försämrat strandskydd med mera. Jag hoppas nu att miljöminister Andreas Carlgren använder slutsatserna på hemmaplan och samtidigt bidrar till att EU antar en ambitiös position inför FN-toppmötet nästa år.

FÖR DEN MARINA MILJÖN utvecklar EU nu en sammanhållen havspolitik som omfattar såväl vattenkvalitet och utsläpp som fiske och sjöfart. Det marina direktivet, som antogs förra året, stadgar att medlemsländerna nu ska ta fram nationella marina strategier. Den svenska regeringen prioriterar att göra Östersjön till ett pilotprojekt, med möjlighet till snabbare och striktare miljöåtgärder.

Helsingsforskommissionens aktionsplan för Östersjön, som antogs 2007, är grunden för mycket av det prioriterade Östersjöarbetet. Till 2010 ska alla Östersjöländer ha tagit fram nationella strategier för bättre avloppsrening, förbud mot fosfat i tvättmedel, minskad närsalt­belastning från jordbruket, minskade utsläpp från fartyg och åtgärder för ett mer hållbart fiske. Åtgärdsprogrammen ska vara genomförda år 2016. Målet är att Östersjöns miljö ska vara i gott tillstånd igen senast till år 2021.

- EUs Östersjöstrategi tillför egentligen inte så mycket nytt. Visserligen blir strategin bindande inom EU och man pekar ut länder som ska vara drivande för olika frågor, säger Mikael Karlsson. Men det avgörande är inte nya dokument och mål utan konkreta åtgärder. Och nu tar regeringen bort gödselskatten här hemma. Det går inte ihop. Fosfatförbud är bra naturligtvis och Sverige har fått ökat stöd för detta inom EU.

EKO-EFFEKTIV EKONOMI är ett begrepp som Sverige driver under ordförandeskapet. Ett näringsliv som går före med ny miljöteknik och resurssnål produktion kan ge internationella konkurrensfördelar. Regeringen vill gifta ihop diskussionerna om en ny Lissabonstrategi för jobb och tillväxt inom EU med visionerna om ett hållbart samhälle.

De stimulanspaket som tagits fram för att lösa finanskrisen kan inriktas på kol­snåla och resurseffektiva investeringar. Så sker också i viss mån, enligt en analys gjord av EU-kommissionen. De "gröna" elementen utgör visserligen 1,3 procent av stimulanspaketet i Italien, men 13 procent i Tyskland och hela 21 procent i Frankrike.

Det informella miljö- och energiministermötet i Åre i juli handlade om att samordna politikområdena klimat, energieffektivitet, innovation och konkurrenskraft inom unionen. En slutsats var att "gröna industrier och resurseffektiva tekniker och processer i framtiden kommer att vara en hörnsten för EUs tillväxt och jobbskapande." Ett stabilt pris på koldioxid är en av förutsättningarna för att nå dit.

- Prioriteringen av eko-effektiv ekonomi är ett bra initiativ, säger Mikael Karlsson. Man har nu bredare diskussioner än tidigare, med både miljö-, energi-­konkurrens- och finansministrar. Det är en smart taktik att koppla diskussionen till Lissabonstrategin och vilja gifta samman miljö och konkurrenskraft.

Klimatmötet i Köpenhamn kastar sin skugga över ordförandeskapet under hela hösten. Intensiva förhandlingar om ett nytt globalt klimatavtal för perioden efter år 2012 pågår kontinuerligt inom FN-systemet. Sveriges roll är att ena EU kring positioner som är tillräckligt ambitiösa för att unionen ska kunna vara pådrivande i förhandlingarna.

Grunden är lagd med unionens energi- och klimatpaket, som pressades fram under vånda och tuffa förhandlingar förra hösten. Där utlovar EU trettio procents minskning av växthusgas­utsläppen till 2020 om det blir ett ambitiöst avtal. EU har dock lagt ett påfallande snålt bud i den avgörande frågan om finansiering av u-ländernas klimatomställning.

- Fredrik Reinfelt drev kravet på 30 procents minskning och talar ofta om att det inte finns någon motsats mellan klimatåtgärder och konkurrenskraft, säger Mikael Karlsson. Men när det väl börjat bli konkret politik har Sverige bromsat rådsslutsatser och krävt diverse undantag.

Enligt Mikael Karlsson grundar sig Sveriges gröna rykte mer på historien än på dagens miljöpolitik, där man monterar ner och gör otillräckligt med åtgärder på hemmaplan.

- I FN-förhandlingarna gör Sverige ett bra och kompetent jobb, men utmaningen är formidabel och starkare positioner krävs. Krav på bindande minskningsåtgärder i u-länderna bidrar inte till att man ska få med sig dem i ett avtal, liksom att regeringen ställt upp på EUs linje att göra så stor andel av utsläppsminskningarna utanför EU.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.