Kämpar mot jätteräkor
Artikel 2009-5

- Människorna i Tamil Nadu trodde att något positivt skulle hända när stora bolag började anlägga jätteräkodlingar. I stället förlorade de sitt land och mangroveskogen som skyddade mot översvämningar. Dessutom förgiftades vattnet.

Det säger Krishnammal Jagannathan, 82. Sveriges Natur träffar henne i Stockholm dit hon kommit för att ta emot Right Livelihood-priset. Hon får det tillsammans med maken Sankarlingam Jagannathan, 97, för deras och organisationen Latfis arbete för social rättvisa och hållbar mänsklig utveckling.

Paret har kämpat hela sitt liv för de fattigaste indiska kvinnornas rättigheter, särskilt rätten till jord att odla på. Krishnammal tillhör själv den lägsta indiska kasten, daliterna. Med icke-våldsmetoder har de och organisationen bland annat kämpat mot utbyggnaden av jätteräkodlingar i Tamil Nadu.

- Vi använde Gandhis metod och gick från by till by för att förstå problemen. Längs hela kusten var problemet detsamma: multinationella bolag anlade odlingar som förgiftade och försaltade vattnet. Sedan organiserade vi motstånd genom satyagraha, icke-våld.

Det kunde röra sig om fastor, marscher eller att helt enkelt placera sig i vägen för maskinerna. Bolagen satte hårt mot hårt, ibland med rena maffiametoder (förgiftningar, bränder och misshandel). Dessutom arresterades många aktivister. Till slut lyckades Latfi få Indiens högsta domstol att förbjuda etablering av räkodlingar inom 500 meter från kustlinjen.

- Men det är fortfarande svårt att få de lokala myndigheterna att tillämpa lagstiftningen

Mats Hellmark

Industrifiske slår mot kvinnor

- Industrifiske och bottentrålning hotar livsvillkor och samhällsstruktur i en stor del av världens fattiga länder.

Det säger Chandrika Sharma som arbetar för International Collective in Support of Fishworkers, en paraplyorganisation för 38 organisationer i 22 länder. ICSF arbetar för lokalbefolkningars rätt till fiskersurserna.

Sedan ICSF grundades 1986 har fisket utvecklats mot att bli mer kapitalintensivt och sämre för miljön.

- Allt småskaligt är inte hållbart men vi tror att det är en bättre modell, både miljömässigt och socialt.

ICSF ger ut ett särskilt nyhetsbrev om jämlikhetsfrågor, Yemaya.

- Kvinnornas roll i fisket glöms ofta bort. Även om fisk­arna oftast är män så skapar det småskaliga fisket många arbetstillfällen på land med försäljning och beredning. När fisket blir mer storskaligt minskar kvinnors tillgång till marknaden.

I internationella sammanhang har ICSF bland annat kritiserat att individer och länder kan sälja fiskekvoter och förespråkat zoner där bara småskaligt fiske tillåts. Fler trålningsfria zoner behövs, och förbuden måste hävdas, menar Chandrika Sharma.

- Det pågår ett slag om kustzoner världen över med stor inflyttning, industrialisering och turism. Det är viktigt att fiskesamhällena inte förlorar sin tillgång till kusten och de rikaste vattnen. Den är en navelsträng som försörjer en stor del av världens befolkning, säger Chandrika Sharma.

Naturskyddsföreningen stöder ICSF i arbetet med att göra småskaliga fiskare mer delaktiga i förvaltningen .

Särskilt gäller det marina skyddsområden, som ofta förhindrat lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter.

Mats Hellmark

Läs mer på internet: www.icsf.net

Enda kvinna på seminarier

Javiera Rulli kom från Argentina till Sverige som nioåring med sin familj. Sedan 2004 har hon bott och arbetat i Argentina och Paraguay med att organisera och stödja småbönder i områden där omvandlingen mot storskalig sojaodling går med rekordfart. Hon arbetar i organisationen Movimiento Agrario Popular.

I de sammanhang hon verkat i Paraguay är kvinnorna alltid i bakgrunden.

- Jag har varit enda kvinnliga talare på många seminarier. Men jag uppfattas som utlänning och då går det bättre. Det finns ett stort sug efter en mer global syn bland dessa bönder. Det är dock mycket angeläget att kvinnorna lyfts i Paraguay, där är de patriarkala mönstren starka.

Javiera berättar att 800 hektar regnskog huggs ned varje dag i nordvästra Argentina för just sojaodling och boskap.

- Egentligen borde inte Sverige importera någon soja alls från Latinamerika. Handeln ger så miljöskadliga transporter. Sojaodlingen förstör för lokalbefolkningen och den biologiska mångfalden minskar.

Men Javiera märker att hennes krav upplevs som mycket hårda i Sverige. Hon menar att det beror på att vi inte förstår hur stora dagens odlingssystem är. Systemet leder till överskott i Europa och att dess jordbruksprodukter dumpas i låginkomstländer i Afrika och förhindrar utvecklingen där.

- Jag märker ointresset här i Sverige, man pratar hellre livsstil än politik.

Carl-Axel Fall

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.