Mums för fladdermus

EKO * Vad ska man odla för att fladdermössen ska få mat? Och vilken mat är bäst för klimatet? Det är några av ekofrågorna i detta nummer.

Artikel 2009-5

Bestrålade äpplen?

Jag har hört talas om att de äpplen som säljs på sen vår och försommar är bestrålade, så de står sig länge. Stämmer det och vilka blir följderna för människa och miljö av bestrålad frukt?

Ingalill Teljå, Kumla

!I Sverige är det inte tillåtet att bestråla eller sälja bestrålad frukt och grönt, bara torkade kryddor och de ska vara märkta med "bestrålad" eller "behandlad med joniserande strålning". Syftet med strålningen är att döda någon typ av främmande celler i livsmedlet, till exempel bakterier, så att produkten håller sig längre. Enligt WHO är det inte farligt att äta livsmedel som är bestrålade. Man har inte kunnat hitta några negativa hälsoeffekter av strålad mat, däremot kan smaken på känsliga livsmedel påverkas.

EE

Odla för fladdermus

Flera fladdermusarter är sällsynta i dag. Jag har förstått att det största problemet för fladdermössen är bristen på mat. De äter bland annat nattfjärilen nattfly. Vad äter en nattfly? Jag vill odla växter som kan underlätta för fladdermössen att hitta mat.

Kerstin Svanberg, Västerås

!Fladdermusexperten Marie Nedinge från Naturvårdsverket berättar att det är en kombination av flera olika faktorer som gör att en del arter klarar sig sämre. Brist på variation i landskapet, vilket gör att födotillgången minskar, och brist på lämpliga boplatser är ett par. Marie berättar också att basfödan för många arter är fjädermyggor men att vissa arter som till exempel långörad fladdermus är specialiserade på att fånga stora nattfjärilar. Nattflyn hör till insektsgruppen fjärilar. Av nattflyn finns cirka 400 svenska arter. Nektarrika och skymningsdoftande växter som syrener och kaprifoler lockar flera olika nattflygande fjärilar. Nattljus, såpnejlika, trädgårdsnattviol eller tobaksblomma är andra växter för "nattfjärilar". Den stora vackra arten blått ordensfly lever som larv på blad av asp och andra poppelarter. Mer tips om hur man får ­fjärilar att trivas finns i våra böcker, Vilda grannar och Fjärilshandboken. Kan beställas från www.naturskyddsforeningen/butiken/.

II

Fladdermöss på vinden

Margareta Jacobsson, Ekerö, ringde apropå frågan om takrenovering i hus där det bor fladdermöss i förra numret och påpekade att man måste söka tillstånd från sin länsstyrelse. Fladdermusexperten Marie Nedinge reder ut begreppen:

Fladdermöss, liksom alla däggdjur, är fridlysta i Sverige. Vid renovering av ett hus måste man ta största möjliga hänsyn. Enligt artskyddsförordningen krävs det tillstånd från länsstyrelsen om man vill renovera eller bygga om där fladdermöss bor. Länsstyrelsen kan besluta om undantag så att man kan genomföra sin renovering. Då måste man också veta vilken av de 18 arterna i Sverige det gäller. Länsstyrelsen talar också om när på året det är lämpligt att göra renoveringen och kan ofta ge lite tips (för ett tak är det till exempel lämpligt att inte renovera hela på en gång).

II

Nötkött inte klimatsmart

Jag undrar hur Naturskyddsföreningen kan rekommendera nötkött som ett klimat­smart val. Jag tycker verkligen om tanken med betande kor och de fördelar som finns med djurvälfärd och biologisk mångfald. Tyvärr visar alla livscykelanalyser jag läst att nötkött är det absolut sämsta valet, med åtta gånger högre klimatpåverkan än kyckling. Ska man rekommendera natur­betande nötkött tycker jag man ska göra det för att det ger ökad biologisk mångfald och kräver lite insatt energi. För låg klimat­påverkan ska man rekommendera kyckling.

Erik Karlsson

!Naturskyddsföreningen rekommenderar minskad köttkonsumtion. Genom att byta ut en köttmåltid mot en vegetarisk minskar man matens klimatpåverkan med mer än hälften. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med mer än 50 procent vilket inneburit en enorm belastning på klimatet. Vi rekommenderar också att välja ekologiskt kött och/eller svenskt natur­beteskött. Detta ger en ökad biologisk mångfald och det i sin tur gör att naturen bättre klarar av klimatförändringar. Nya forsknings­resultat har också visat att betesbaserad produktion av lamm och nöt lagrar in mycket kol i betesmarken vilket gör att man i vissa fall kan halvera resultaten från livscykelanalyserna. Nöt och lamm betar gräs som vi inte kan äta. Gris och kyckling äter nästan enbart det som människan kan äta, spannmål, majs och soja. Vi importerar mer soja till djurfoder än allt kaffe, te, choklad, kakao och kryddor tillsammans.

I flera länder i Sydamerika skövlas regn­skog för att ge plats åt sojaodlingar.

EE

Dieseltåg eller bil?

I somras beökte jag Skottland och reste då runt en del med tåg. Tåg ska ju vara ett miljövänligt sätt att resa på. I Storbritannien körs väldigt många tåg och bussar på stånkande dieselmotorer. Nu funderar jag på om det kanske varit bättre att hyra en modern (importerad) bil i stället?

Magnus Pettersson, Floda

!Bussen och tåget går oavsett om du hyr bil eller ej, så jag tycker att du gjorde rätt.

Magus Nilsson, Naturskyddsföreningens trafikexpert

Märkliga maskrosor

De här maskrosorna växte vid en jordgubbsåker mellan Västerkvarn och Strömsholm i Västmanland. Det fanns många liknande. Varför ser de ut så där. Kan det ha att göra med besprutning, gödning eller är det en mutation?

Anna-Brita Lundahl, Västerås

!Märkliga maskrosor, det må jag säga - några sådana har jag aldrig sett maken till. Jag tog kontakt med Emil Nilsson, fil dr i botanik och naturpedagog på Biotopia, Uppsalas återuppståndna biologiska museum, och han berättade följande: De missbildningar som syns på fotona har med all säkerhet uppkommit till följd av en kraftfull mutation i arvsmassan som inträffat i det skede av växtens utveckling då just blomhuvudet höll på att få sin form. Mutationen har till effekt haft att de gener som normalt sätter punkt för blomhuvudets framväxt stängts av - därav "överblomningen".

SU

Hotande vildsvin

Det pratas mycket om hur farliga vildsvin är. Men hur är det egentligen, om man bortser från trafikfaran? Har människor skadats eller dödats, eller är faran betydligt överdriven? Jag har själv stött på vildsvin i skogen några gånger men aldrig känt mig hotad.

Jonas Roth, Linköping

!Vildsvinet har gjort en storartad comeback i svensk natur. Kring alla nykomna arter uppstår undringar. Fil dr Fredrik Widemo, naturvårdsansvarig i Svenska Jägareförbundet, upplyser att det faktiskt har hänt att människor blivit anfallna och skadade av vildsvin. Emellertid sker detta oerhört sällan och nästan uteslutande när eftersök pågått efter ett skadskjutet eller trafikskadat svin eller när en jakthund givit ståndskall för en sugga med kultingar. Så långt Fredrik. För en vanlig skogs­vandrare, som varken har löslöpande hund eller vapen med sig, är risken att bli anfallen av ett vildsvin (eller något annat vilt djur) mindre än minimal och försumbar exempelvis i jämförelse med de risker vi utsätter oss för i bilen på väg dit eller hem…

SU

Giftfritt myrmedel

Min strävan efter att ha ett giftfritt boende stöter på vissa problem vad gäller myror. Jag har en relativt stor naturtomt och låter myrorna vara där de vill, men jag vill inte ha myrbon i huset eller på den lilla gräsmattan. Finns det något effektivt giftfritt sätt att hålla myrorna borta?

Mats Ljunggren

!Myrbesök i huset brukar vara ett säkert vårtecken. De första arbetarna som ger sig ut har uppdraget att hitta mat åt samhället. Den som gjort ett sådant fynd lägger ett doftspår tillbaka till samhället och sen är myrstigen i full gång. Jag har själv en myrstack med stackmyror nära huset. De hjälper till att sprida blåsipporna till andra platser i trädgården, blåsippans frö har ett sött bihang som gör att myrorna bär iväg fröna. Stackmyrorna gör gärna "hemma hos"-besök på vår och försommar men lämnar oss sedan i fred. I våras tog vi in en produkt, en så kallad "myrrestaurang", i sortimentet i vår naturbutik (www.naturskyddsforeningen.se/butiken/). Burken ställer man i trädgården, tanken är alltså att mata bort myrorna från huset. Jag har inte hunnit prova den, men detta är ju ett helt giftfritt alternativ, man matar myrorna i stället för att döda dem.

II

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.