Annons

Dåligt på fötterna

GRÖN GUIDE * Kvicksilver, arsenik och bly. Det är några av de ämnen som hittades när Naturskyddsföreningen analyserade 21 par läderskor, varav 11 köpta i Sverige.

Skribent Aurora Holmgren

Alla par, utom ett som hade naturgarvat läder, innehöll tungmetallen krom. Den är i sin vanligaste form ofarlig men när skorna förbränns eller hamnar på soptippen kan kromet oxidera till sexvärt krom, vilket är starkt cancerogent. Om undersökningens resultat är representativt innebär det att nästan sex ton krom importeras till Sverige varje år. Skor kontrolleras inte för gifter när de importeras. På så sätt kan ett ämne som är förbjudet i Sverige ändå ­finnas i skor som säljs här.

– Europeisk och svensk lagstiftning är nästan helt tandlös. Det finns i dag inget som reglerar spridningen av metaller som krom från konsumentprodukter. Vi uppmanar företagen att använda och utveckla alternativa garvningsmetoder, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

I branschen tar man till sig resultaten. ­Pernilla De Filippo är kvalitets- och CSR-ansvarig på Scorett:

– Vi jobbar kontinuerligt med tester, men det är bra när vi får konkret information så vi vet vad vi ska ta tag i.

Hon berättar att Scorett nu kommer göra hårdare kontroller av garverierna och göra ytterligare tester för att se till att skorna som säljs är giftfria.

De giftiga kemikalierna får också konsekvenser i tillverkningsländerna. Bland annat kan kemikalierna öka risken för cancer hos de som jobbar med dem och ge sämre skördar om de läcker ut i naturen.

– Det är häpnadsväckande att företagens kontroll bakåt i kedjorna är nästan ickeexisterande, säger Ulrika Dahl, kemikaliehandläggare på Naturskyddsföreningen.

Hur mycket drar du?

En genomsnittlig stockholmare drar 36 000 kilowattimmar per år enligt Klimatkontot, ett projekt som IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat i samarbete med bland annat Naturskyddsföreningen.

På Kulturhuset i Stockholms utställning ”Hur mycket drar en stockholmare?” kan du göra Klimatkontots test som visar hur du står dig jämfört med genomsnittet.

På utställningen kan du också prova på den intelligenta matdisken som informerar om en varas koldioxidutsläpp, eller ratta fram en egen framtidsvision av Sergelstorg. Blir det en grönsaksodlad oas eller biltrång kåkstad?

Se om din vision klarar 2-gradersmålet eller om utsläppen hamnar på USA-nivå.

Kulturhuset är i sig ett exempel på klimat­anpassning med kompost i källaren och vind- och solkraft på taket.

Utställningen pågår till den 28 mars på Kulturhuset i Stockholm.

Efter påtryckningar från kunder och handlare har Scan bestämt sig för att åter sälja Kravmärkt kött. För ett år sedan bestämde sig Scan för att sluta med Kravmärkt och enbart följa EU-kraven för ekologisk märkning. Orsaken var brist på ekologiskt kött och Kravs hårdare regler.

– Äntligen lyssnar Scan på konsumenternas efterfrågan på Kravmärkt kött. Många har hört av sig till oss på Naturskyddsföreningen och undrat vart det Kravmärkta köttet tagit vägen, säger Emelie Hansson, jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Läsplatta främst för flitiga

Minst 33 böcker på 360 sidor, det är vad man måste läsa för att en elektronisk läsplatta ska vara mer miljövänlig än motsvarande antal pappersböcker.

Läsplattan är en apparat för läsning av elektroniska böcker, tidningar och andra texter. Den har ungefär samma storlek och form som en normalstor bok och har spåtts kunna ersätta både tidningar och böcker. Läsplattan är ytterst energieffektiv, den drar till exempel mindre ström än en mobiltelefon. En rapport sammanställd av två forskare på KTHs Center for sustainable communications visar att det kanske ändå inte är en så stor miljövinst med läsplattan.

Anledningen är att läsplattans tillverkning är mycket mer miljöbelastande än bokens. Författarna till rapporten tar som jämförelse att det tar mindre energi att tillverka en bok än en hamburgare på ett hamburgerställe. Pappersbokens miljöbelastning beror till stor del på hur den inhandlades. En biltur till bokhandeln i stället för en promenad ökar kraftigt bokens miljöbelastning. En pocket är också mer miljövänlig än en bok med hård pärm eftersom det går åt mindre papper i tillverkningen.

Nu Kravmärker Scan igen

Efter påtryckningar från kunder och handlare har Scan bestämt sig för att åter sälja Kravmärkt kött. För ett år sedan bestämde sig Scan för att sluta med Kravmärkt och enbart följa EU-kraven för ekologisk märkning. Orsaken var brist på ekologiskt kött och Kravs hårdare regler.

– Äntligen lyssnar Scan på konsumenternas efterfrågan på Kravmärkt kött. Många har hört av sig till oss på Naturskyddsföreningen och undrat vart det Kravmärkta köttet tagit vägen, säger Emelie Hansson, jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Håll koll på elen

Den där elektriciteten rusar fram i ledningarna där hemma men är svår att få korn på. Nu finns mätutrustning som gör elförbrukningen synlig på ett påtagligt sätt. Företaget Uninel har en lösning med en givare som man monterar på sin elmätare och ansluter till sin dator. På datorskärmen kan man sedan läsa av elförbrukningen i stunden och se vad som händer om man sätter på eller stänger av apparater. Enklare apparater finns också i handeln för att mäta energiförbrukningen från olika el­prylar i hushållet en i taget. www.uninel.se

Klimatsmart äta fisk

Proteintillväxten hos fisk är mycket effektivare än för fågel, ko eller gris. Tio kilo foder till odlad lax ger 6,5 kilo fiskkött. Samma fodermängd för kyckling ger två kilo ätfärdigt kött och för gris 1,3 kilo.

Fisk är också oftast bättre ur klimatsynpunkt än kött. Norska Eksport­utvalget for fisk har tagit fram siffror för klimatpåverkan från vildfångad torsk. Den ger upphov till 0,3-1,5 kilo växthusgaser per kilo fisk. Ett kilo odlad lax ger ett växthusgasutsläpp på tre kilo. Siffran gäller hela processen från ägg till matbord i Paris.

– Nötkött ger närmare tio gånger mer i utsläpp än odlad lax, säger Friederike Ziegler, på SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik.

Hårdare märkningskrav för teve

EUs miljömärkning EU Ecolabel, som tidigare hette EU-blomman, har skärpt kraven för miljömärkning av teveapparater. Det är låg energiförbrukning som premieras men teven ska också vara lätt att återvinna och högre krav ställs på användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier.

Hittills har Samsung och Sharp fått tevemodeller godkända i den nya, hårdare märkningen.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Aurora Holmgren
Artikeln publicerades i