Annons
Gröna jobb löser kriserna

Gröna jobb löser kriserna

MILJÖPOLITIK * Miljöinvesteringar kan vara lösningen för både finanskrisen och klimatkrisen. Det framkom på Naturskyddsföreningens höstkonferens om den dubbla utmaning vi står inför.

Skribent Anders Friström

DET ÄR KLIMATKRISEN som är den stora och långsiktiga krisen, finanskrisen är tillfällig och kommer att gå över. Det betonade Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson i sitt inledningstal på föreningens höstkonferens i början av november.

– Vid brunnen i byn Kisangi i Tanzania är kön för att hämta vatten redan i dag 25 timmar lång. Den kommer att växa än mer när klimatet blir varmare. De som är allra fattigast får det svårare när vi sliter på klimatet.

Mikael Karlsson påminde om att ekosystemtjänsterna globalt sett till 60 procent används på ett ohållbart sätt. Vi sitter med andra ord på en gren som är avsågad till två tredjedelar.

– Finanskrisen är jämförelsevis ganska liten, men den förvärrar även klimatkrisen. Men näringslivet kan hantera klimatutmaningen utan att tappa i konkurrenskraft. Miljö och tillväxt står inte i motsatsställning till varandra.

GRÖNA JOBB ÄR NYA inslag i de finansiella stimulanspaketen runt om i världen och det är billiga jobb. Förnybar energi ger exempelvis fler arbetstillfällen till lägre kostnad än de vägbyggen som varit den traditionella krislösningen för att få fart på ekonomin.

– Vi har tekniken och resurserna för att ställa om samhället i hållbar riktning och vi vet att det är lönsamt. Nu handlar det om att krossa myter och vända krisen till framgång.

Susan Solomon, Senior Scientist vid den amerikanska vädertjänsten NOAA, berättade att de klimatförändringar vi orsakar nu och i framtiden kommer att finnas kvar i flera tusen år, främst på grund av att havet tar upp värmen och bevarar den under lång tid.

Susan Salomon sätter ändå sitt hopp till oss vanliga människor, att vi ska kunna gå före och ändra vår livsstil för att därmed sätta press på politikerna att agera för kraftfulla klimatåtgärder.

Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, ansåg att vi har det värsta bakom oss vad gäller finanskrisen. Världen är på väg tillbaka till fastare mark. Stora resurser har lagts på att städa upp men det innebär samtidigt att en gigantisk privat skuld via stimulanspaketen har förts över till den offentliga ekonomin.

– Krisen har slagit väldigt olika, de som blivit av med jobbet har fått det mycket sämre, medan andra inte har drabbats alls. Inom OECD-länderna har vi gemensamt förlorat tio års industriproduktion. Det finns nu en stor överkapacitet och företagen behöver inte investera på länge. Finanskrisen förvandlas till en industrikris. En stabilisering kan väntas först 2011.

Men var ska de nya jobben komma ifrån? Enligt Cecilia Hermansson måste tjänstesektorn få blomma för att kunna skapa mer jobb.

– Nu gäller det att investera för framtiden och hitta nya tillväxtmotorer när de gamla lagt av.

Christopher Dunnett, pressråd vid USAs ambassad i Stockholm, talade om den förvandling mot en grön ekonomi som i finanskrisens spår inletts i USA. Inte minst på delstatsnivån och lokalt sker många goda ting på miljöområdet. Karlifornien har infört en ambitiös lagstiftning för minskad bränsleförbrukning. Från 2016 får nya bilar maximalt dra 0,6 liter per mil. Tio delstater på östkusten har satt upp ett eget handelssystem för utsläpps­rätter.

PRESIDENT OBAMA ser finanskrisen som en möjlighet att bygga ut järnvägsnätet, ge bidrag till att skrota dåliga bilar och att renovera bostäder samtidigt som man isolerar och gör dem energieffektivare. USAs stimulanspaket för ekonomin på 5 500 miljarder kronor innehåller 600 miljarder i miljöinvesteringar.

– Den federala satsningen på gröna jobb är den mest omfattande någonsin och beräknas ge 3,5 miljoner nya jobb till 2010, sade Christopher Dunnett.

Tony Clark vid svenska ambassaden i Peking redogjorde för Kinas arbete för att minska sin klimatpåverkan. I den elfte femårsplanen slås fast att landet ska skapa ett resurssparande samhälle, målet är en minskning av utsläppen med tio procent per BNP-enhet och miljöpolitik står högt på dagordningen. Sverige arbetar nu intensivt i miljötekniksamarbeten med Kina och har slutit fyra avtal kring miljöteknik och hållbart byggande. Närmare en tredjedel av satsningarna i Kinas ekonomiska stimulanspaket på 600 miljarder dollar är energi- eller miljörelaterade.

I SVERIGE KAN MINST 60 000 nya jobb skapas om vi satsar hårt på förnybar energi, det hävdade initiativet förnybart.nu som är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Lantbrukarnas riksförbund och Tällbergsstiftelsen.

Målet är öka tillförseln av förnybar energi med 70 TWh och energieffektivisera med 20 procent till 2020. För det krävs en rejäl satsning på höjda andelar för elcertifikatsystemet, en satsning på biobränslen och vindkraft samt nya styrmedel för effektivisering.

Rajendra Kumar Pachuari, ordförande för FNs klimatpanel, talade till konferensen via en förinspelad video. Han betonade att de utvecklade länderna måste ta sitt ansvar i klimatfrågan och ta ledningen i energiomställningen. De är de största utsläpparna och har ett historiskt ansvar. De rika länderna har också inkomster och teknik nog för att klara en energiomställning. Enligt Pachuari är det viktigt att nå en överenskommelse om minst

40 procents minskning av utsläppen från i-länderna till år 2020.

– Om Europa mobiliserar för det målet så kommer ni att bli världs­ledande på miljöteknik och få tillgång till stora marknader i resten av världen, sade Rajendra Kumar Pachuari. Det är lönsamt att agera nu. Samtidigt vinner man också minskade luftföroreningar, bättre folkhälsa, ökad energi­säkerhet och ökad sysselsättning.

Professor Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute (SEI), presenterade en ny forskningsrapport som visade att det också är relativt enkelt och billigt att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020. SEI har analyserat möjligheterna till effektivisering och bränslebyte sektor för sektor, land för land inom EU. Industrin beräknas kunna halvera sin energianvändning till 2050, samtidigt som hushållen når ner till nollutsläpp. Detta är möjligt att uppnå med dagens teknik, och utan kärnkraft eller koldioxidlagring, främst genom en stor satsning på sol- och vindkraft samt effektivare energi­användning.

– En sådan energiomställning kostar 1-2 procent av Europas BNP, vilket motsvarar nolltillväxt under ett år, sade Johan Rockström.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i