Naturskyddsföreningen har som en av de första svenska ideella organisationerna tagit steget in i den senaste mobiltelefontekniken med en applikation, ett program, för mobiltelefonen Iphone.

– Iphone är fortfarande nytt så det är kul att vi kan vara tidigt ute med att släppa en applikation, säger Jonas Lindquist som är webbredaktör på Naturskyddsföreningen. Målet är att nå ut till nya målgrupper som inte besöker webbplatsen.

Den som har en Iphone har nu tillgång till Naturskyddsföreningens bästa konsumenttips direkt i butiken, till exempel fiskguiden (se föregående uppslag).

Det finns också en mobil version av Naturskyddsföreningens sökverktyg till ekologiska klädbutiker, Hitta butiken, som gör det lätt att hitta butiker med ekologiska kläder genom en zoomningsbar karta.

DET VAR LÄNGE SEDAN mobiltelefonen bara var till för att ringa med. Många nya telefonmodeller kan mer liknas vid små datorer med funktioner som kamera, musikspelare och internet. I och med att telefonerna fått allt snabbare och bättre internet blir det också viktigare för företag att anpassa sina webbtjänster till mobilanvändaren.

– Tidigare har man först utvecklat en webbplats och sedan anpassat den till mobilen. Nu utvecklas de istället tillsammans, säger Tomas Bennich som är projektledare för mobil och multimedienätverket på Kista Science City. Det är ett nätverk med 70 företag som utvecklar och använder mobil teknik.

Han tycker att det är viktigt att komma ihåg att det internationellt sett är fler som har mobiltelefon än dator.

– Mobila tjänster är ett brett område. Det handlar inte bara om applikationer till nya modeller utan det kan vara sms-tjänster också, poängterar Tomas Bennich.

Som exempel tar han en mobilbaserad bank utveckladi Kenya som gör det möjligt att göra bankärenden med telefonen, vilket är till stor hjälp i ett land där banksystemet inte är så utbyggt.

Bengt Olsson är informationschef för produktutveckling på Telia Sonera. Han tror att mobilteknikens främsta uppgift kommer vara att förenkla det vardagliga livet:

– Människor har i dag mycket att göra, de arbetar hårt, företagen har det tajt med personal, och så ska vi vara lyckliga och ha fritid. Någonstans här kommer ett behov av att underlätta våra liv in – och där finns telefonen förstås.

Med nya funktioner kommer tekniken också att kunna hjälpa konsumenten att göra bättre miljöval. Tomas Bennich ser en möjlig utbyggnad av karttjänster som Hitta butiken till att även visa till exempel etanoltankställen. Det finns redan ett program som heter Good guide som läser av streckkoder i affären och visar hur ansvarstagande tillverkaren är inom miljö och sociala frågor. Det är populärt att göra prisjämförelser med mobilens hjälp så det finns inget som hindrar att även jämföra miljökostnad, bara programmen finns.

Elias Nordling på tidningen Mobil berättar att det ännu är populärast med plojapplikationer.

– Så är det alltid när en teknik är ny. I början hade alla roliga mobilsignaler också.

Han tror att det som kommer bli populärt är program som tillför något, till exempel gör det enklare att titta på film och läsa böcker. Han tror också att det kommer bli populärt med nischapplikationer, till exempel träningsprogram eller stjärn­kartor för dem med specialintressen.

Det är inte bara Iphone som har den här tekniken, det finns också andra operativsystem till mobiltelefoner av andra märken. De största är Android, som utvecklats av Google, och Symbian som finns för Nokia och Eriksson. Dessutom håller Microsoft och Linux på att utveckla egna. Förhoppningen är att Naturskyddsföreningens applikation också ska finnas till andra operativsystem snart.

– Vi vill inte bara nå tekniknördar med det här, säger Jonas Lindquist, webbredaktör Naturskyddsföreningen.

I och med att mobiltelefonen blir ett surfverktyg behövs en större skärm. Minst är därför inte längre alltid bäst. Det är snarare Iphone-formatet som är hetast.

– Men alla vill inte ha en touch screen. En del vill ha tangenter, en del vill ha en vikbar telefon. Jag tror på en tid av stor mångfald, säger Bengt Olsson på Telia Sonera.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.