Fossilbränslen kvar i fjärrvärmen

KLIMAT * Fortfarande finns fossila bränslen kvar i fjärrvärmesystemen. Det behövs starkare styrmedel för att göra fjärrvärmen fossilbränslefri.

Artikel 2010-2 Anders Friström

FJÄRRVÄRME DÄR värme och elproduktion kombineras är miljömässigt och effektivt. Sedan koldioxidskatten infördes 1991 har biobränslen kommit in på bred front i kraftvärmen.

Men 13 procent av bränslemixen i fjärrvärmen utgjordes år 2008 fort­farande av fossila bränslen, enligt branschföreningen Svensk fjärrvärme. Alla kraftvärmeverk och panncentraler i landet släppte då sammanlagt ut 5,6 miljoner ton fossil koldioxid (elva procent av de totala svenska utsläppen). De 20 största utsläpparna stod för 90 procent av detta, så det är ganska få anläggningar som behöver ställa om.

- Fjärrvärmen borde kunna bli helt fossilbränslefri, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskydds­föreningen. Branschen har haft en fantastisk framgång med att byta till biobränslen. Nu handlar det om slut­spurten, att avveckla de sista fossila resterna. Egentligen är det märkligt att de alls finns kvar. Dagens styrmedel räcker uppenbarligen inte hela vägen.

De fossila bränslena finns främst kvar i de stora städernas kraftvärmeverk. För elproduktion är nämligen fossila bränslen befriade från energi- och koldioxidskatt. För värmedelen betalas båda skatterna. Energibolagen måste dessutom köpa utsläppsrätter för alla sina fossila koldioxidutsläpp.

- Priset på utsläppsrätterna är fortfarande för lågt, därför behövs en koldioxidskatt på fossil elproduktion under en övergångstid tills utsläppsrätterna blir tillräckligt dyra och styrande, säger Svante Axelsson.

Men inom fjärrvärmebranschen är man tveksam.

- Det skulle säkert minska utsläppen i Sverige, men inte i Europa om det görs ensidigt i Sverige. Vi skulle i stället få en ökad produktion av el från kolkondenskraftverk på kontinenten eftersom vi har en gemensam europeisk elmarknad, säger Erik Larsson, styr­medelsansvarig på Svensk fjärrvärme.

Listan över de tio största utsläpparna inom energisektorn 2008 toppas av kraftvärmeverket i Luleå, som använder spillvärme i form av koks- och hyttgas från SSABs stålverk. Kol används som processråvara i stålframställningen och utsläppen varierar

i takt med produktionen. Kraftvärmeverket redovisar två tredjedelar av stålverkets totala utsläpp på sitt konto. SSABs stålverk i Oxelösund levererar spillvärme direkt till fjärrvärmenätet, och är därför inte med på listan. Fabriken släpper 2,3 miljoner ton koldioxid.

Tvåa på listan ligger Värtaverket i Stockholm, som eldas till drygt hälften med kol.

- Vi planerar att halvera användningen av kol i Värtan till 2015 genom ökad inblandning av biobränslen, säger Ulf Wikström, miljöchef för Fortum värme. Efter 2015 får vi se om vi kan minska fossilandelen ytterligare, målet är fossilbränslefri produktion.

En ny biobränsleeldad panna planeras också. 15 miljarder investeras i Stockholms fjärrvärmesystem till 2020.

Trea på listan är kommunala Mälar­energis kraftvärmeverk i Västerås, som eldar med torv och biobränslen, samt lite kol.

- Vi investerar tre miljarder i en ny panna för att kunna introducera avfall som bränsle, säger Anders Eriksson, värmechef på Mälarenergi. Vi kommer att elda både med kommunalt avfall och sorterade fraktioner från industriavfall. Avfallsförbränningen ska ersätta torv och kol och vi räknar med att minska utsläppen med 400 000 ton.

Fyra ligger Boländerna, Vattenfalls kraftvärmeverk i Uppsala, som eldas med en blandning av torv- och träpulver samt med avfall. Företagets planer är att anläggningen ska bli koldioxid­neutral kring år 2030. Ett nytt biokraftvärmeverk planeras kring år 2020.

Femma och sexa är de relativt nybyggda naturgaskraftverken i Göteborg och Malmö. De får betala för utsläppsrätter och påläggs viss energi- och koldioxidskatt för värmeproduktionen. Naturgasen är också i sig dyrare än biobränslen. För tillfället är gaskombikraftverken ändå lönsamma på grund av höga elpriser.

Igelstaverket i Södertälje ligger sjua

i listan, som bygger på uppgifter från 2008. De startade dock nyligen Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk för skogsbränslen och sorterat returmaterial som kan komma att minska de fossila utsläppen med 75 000 ton.

Torv är befriat från koldioxid- och energiskatt i Sverige, vilket är anledningen till att man fortsätter att elda torv i värmeverken. Däremot kräver torveldning att energibolagen köper utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet, där det räknas som ett fossilt bränsle. Kostnaden för utsläppsrätterna har dock inte minskat torvanvändningen nämnvärt.

- Först måste man ta bort subventionen i form av elcertifikat för el från torv, sedan kan man komplettera med en viss koldioxidskatt på torveldning, säger Svante Axelsson. Skatten bör finnas kvar tills vi får korrekta priser på utsläppsrätterna och kan justeras löpande.

Den svenska torveldningen ger upphov till utsläpp av cirka en miljon ton koldioxid om året.

- Koldioxidskatt på torv skulle göra det ekonomiskt svårt för värmeverk som eldar med torv och leda till högre värmepriser, det är ofta svårt att få tag i ett alternativt bränsle. När nya styrmedel införs måste det alltid finnas realistiska alternativ att byta till, säger Erik Larsson från Svensk fjärrvärme.

Avfallsförbränning har ökat kraftigt de senaste åren, som en följd av deponi­förbuden för sorterat brännbart och organiskt avfall. Delar av avfallet utgörs av plast som kommer från fossil olja. Numera betalar energibolagen en skatt för den fossila andelen av avfallet, som beräknats till tolv procent av vikten. Skatten har inte varit tillräckligt hög för att minska mängden avfall som går till förbränning, därför tas den bort från 1 oktober.

- Sverige har en för stor kostym när det gäller avfallsförbränning, säger Svante Axelsson, vi måste till och med importera avfall för att få tillräckligt att elda med. Att avfallsförbränning är så lönsamt kortsluter avfallshierarkin och försvårar återvinningen. För att kyla ned intresset behövs en skatt på all avfallsförbränning.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.