Komposterbar blöja

EKO * Kan man kompostera blöjor? Hur mår småfåglar av transfetter och kattmat? Välkomna med frågor till våra experter. Vi förbehåller oss rätten att redigera.
Ulf Gärdenfors, Artdatabanken, hälsas välkommen som ny expertsvarare.

Farligt fett till småfåglar

Fåglar tycker om talgbollar. Men jag undrar om billigare talgbollar innehåller transfetter eller fett av dålig kvalitet? Skiljer sig näringsvärdet mellan billigare och dyrare talgbollar? Tack på förhand.

Lena Holm, Örebro

SVAR: Småfåglar är mycket kortlivade. Hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar är knappast några vanliga dödsorsaker bland vilda fåglar. Vi människor och våra husdjur drar ju på oss välfärdssjukdomar genom decennier av vällevnad. Men vilda fåglar lever ett fysiskt mycket aktivt liv och då skapar knappast transfettsyror något problem.

Jag skulle tro att man använder de allra billigaste råvarorna vid produktion av talg­bollar. Gissningsvis är fettet i talgbollarna fullständigt härdat, eftersom de är helt fasta även i rumstemperatur, och då bildas inga transfetter.

Vill man vara säker på innehållet kan man göra egna fröblandningar och talg­bollar. Man kan smälta späck, som brukar finnas i charkdiskarna, eller kokosfett och ”baka in” jordnötter, solrosfrön, russin och annat. Blandningen häller man i itusågade kokosnötter eller i små blomkrukor och så hänger man upp dem. Ostbitar är också omtyckt fågelmat, liksom kluvna kokos­nötter.

II

Mjukgörare i shampo

På Netdoktor.se kan man läsa om ftalater och dess samband med många olika beteendestörningar och sjukdomar. Ftalater används som mjukgörare i pvc-plast, de läcker ur plasten och tas upp av kroppen. De finns bland annat i schampo, nagellack, parfym, medicinsk utrustning, golvmaterial Finns ftalater i schampon, även de som är märkta med Bra Miljöval?

Maria Hallnér, Haninge

SVAR: Schampoflaskor är sällan av pvc-plast, men ftalater kan finnas i parfymen till exempel och då behöver de inte finnas med i innehållsförteckningen. Naturskyddsföreningens Bra Miljöval tillåter inte ftalater, varken i själva schampot eller i förpackningen.

EE

Blöjor i komposten?

Jag undrar hur bra det är med komposterbara engångsblöjor – de tycks inte vara miljömärkta?

Märket är Nature Babycare. Vi kanske inte har möjlighet att kompostera alla dessa, men är de ändå miljömässigt bättre än Svanenmärkta plastblöjor?

Pontus Wallén

SVAR: Nature Babycare är inte komposterbara enligt Naty AB. På webben och den nya förpackningen står det att blöjorna inte ska komposteras, utan slängas i vanliga soporna. Delvis för att mänskligt avfall kan innehålla bakterier som inte dör i komposten, men också för att blöjan inte är 100 procent nedbrytbar. Vi har tyvärr inte tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om Nature Babycare är miljö­mässigt bättre än Svanenmärkta blöjor.

EE

Inga kuvert i tidningsinsamlingen

Det har talats en hel del om att kuvert inte ska sorteras som papper utan slängas bland soporna. Gäller detta även om man tar bort fönstret? Varför kan de inte återvinnas?

Lovisa Bengtsson, Kalmar

SVAR: Företaget Pressretur, som samlar in tidningar och andra trycksaker, säger att kuvert ska slängas i soporna eftersom de inte går att sortera ut ur returpappret. Många kuvert har plastfönster, och de innehåller lim som

i större mängd gör nytt papper svagt och leder till dyra produktionsavbrott.

Kuvert miljömärkta med Svanen ska gå att återanvända, men Pressretur vill inte ha med Svanenkuvert i insamlingen för att inte vanliga kuvert ska hamna fel. Dess­utom betalar kuvertbranschen inte för insamlingen, det gör tidningsproducenterna.

Skulle kuvertbranschen vilja starta insamling krävs ett gemensamt finansieringssystem, och europeiska regler om återvinningsbara kuvert, eftersom många försändelser skickas från andra länder, menar Pressretur.

Jämfört med mängden återvunna tidningar och trycksaker motsvarar kuvert ett fåtal procent.

EE

Tända lågenergilampor

Apropå artikeln om lampor i nr 5/09 vill jag fråga om det stämmer att lågenergilampor drar extra mycket energi vid tändning? Jag har fått höra att det inte blir någon besparing jämfört med en glödlampa, om man tänder och släcker lampan ofta.

Pär Hansson

SVAR: Det kan bli en tillfällig effekthöjning vid tändning, men den är så liten att den inte har någon betydelse. Det viktiga är att komma ihåg att släcka när man går ut ur ett rum och inte ha onödig belysning på.

EE

Kattmat till fåglar

Jag har en påse kattmat, torrfoder, som mina katter inte gillar. Kan jag hälla ut den i skogen åt fåglarna eller är det farligt för deras krävor?

Hariette Johansson

SVAR: Jag tror inte katternas torrfoder är farligt för krävor. Däremot är det inte någon bra idé att hälla ut torrfoder i skogen. Det kommer att locka till sig smågnagare, kanske även råttor. Förvildade katter kan också söka sig dit. Lägger man ut mat som lockar förvildade katter betraktas man som djurhållare, enligt djurskyddslagen, med allt ansvar det innebär. Miljö- och hälsoskyddskontoret på din kommun vet mer om detta. Det bästa du kan göra är att kompostera torrfodret.

II

Isbjörnar i solen

Jag såg en annonskampanj i dagspressen, som gick ut på att vi ska åka till Kanarie­öarna för att slippa vintertristessen.

I annonserna syns isbjörnar tillsammans med vackra bikiniklädda kvinnor på soliga badstränder.

Hur cynisk får en annonsering vara? De utrotningshotade isbjörnarna kämpar för sina liv på grund av vår livsstil och vårt resande kors och tvärs över jordklotet för att bada och sola!

Vem ligger bakom annonskampanjen. Hur ska man klaga? Jag hittar ingen information på den anvisade webbsidan www.nowinterblues.com.

Barbro Mild, Linköping

SVAR: Det låter som en märklig annonskampanj. Kanarieöarnas regionala regering står bakom den. Om man tycker att reklam är vilseledande eller oetisk kan man anmäla det till Reklamombudsmannen. De tar emot anmälningar och granskar om reklamen följer god marknadsföringsed. Man kan också göra en KO-anmälan hos Konsumentverket.

EE

Oätna kottar och mindre korsnäbb

Observerade en dag att en flock mindre korsnäbb satt i en gran. Under granen bara regnade det ner grankottar som korsnäbbarna verkade knipsa av med sina näbbar. Efter en stund flög de iväg utan att bry sig om kottarna. Varför knipsade de av kottarna utan att ha rört dem i övrigt?

Anders Tranberg, Enskede.

SVAR: Korsnäbbar är specialiserade på att äta frön från kottar. Deras sofistikerat utformade näbbar fungerar som saxar med vilka de klipper upp de yttre kottefjällen för att komma åt fröna. Större korsnäbb har den kraftigaste näbben och ger sig mest i kast med tallkottar medan mindre korsnäbb oftast äter granfrön.

Antingen plockar de ut frön från kotten direkt på plats eller så knipsar de av en kotte i taget, flyger med den i klorna till en gren och bearbetar den där.

Det finns inte frön under varje kottefjäll, utan en del är tomma eller outvecklade nitlotter. Korsnäbbarna kan inte avgöra utifrån vilka som innehåller ätbara frön utan måste helt enkelt klippa upp varje fjäll och kolla. Oftast går därför korsnäbbarna systematiskt igenom hela eller merparten av kotten och släpper den först sedan till marken.

Det händer dock att korsnäbbarna bara äter ett par frön eller direkt släpper kotten.

UG

Rättelse I

Stockholmskretsen har reagerat på en mening i förra numret där det står att kretsen tagit beslut att ta emot pengar från Ikea.

– Vi har inte tagit något beslut om att ta emot pengar direkt från Ikea, däremot var vi positiva till insamling genom sparbössor på varuhusen, men beslöt att pengarna ska gå till länsförbundet, säger Anna Nilsson, ordförande för Stockholmskretsen.

Rättelse II

SN vill tillrättalägga ett påstående i ett falköga i förra numret. Kritik från forskningsutvärderingen riktades mot Institutionen för markvetenskap (numera mark och miljö) vid lantbruksuniversitetet SLU i Uppsala. Vår formulering gav intrycket att kritiken gällde hela institutionen. Institutionen fick i själva verket bra omdömen. Kritiken gällde enbart avdelningen för växtnäringslära (numera växtnäring och markbiologi). Vi ber om ursäkt.

Carl-Axel Fall, chefredaktör


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i