Sökes: Singelräv med lya

Att hitta den rätta är svårt. En fjällräv söker en partner för livet. Singelutbudet är så litet att artens fortlevnad hotas.

Artikel 2010-2 Eva-Lena Neiman

FJÄLLRÄVSLIVET VAR ENKLARE FÖRR, i slutet av 1800-talet. Då fanns tusentals möjliga partners som inte var nära släkt. Men den vackra pälsen, den varmaste bland alla rovdjurs, lockade inte bara kärleks­sökande artfränder. Jakten tog de flesta, andra dog av förgiftat kött avsett för vargar.

När fjällräven fridlystes 1928 fanns bara ett fåtal kvar av den lilla vita, ibland blågrå, räven. I dag finns cirka 140 fjällrävar i Sverige, 215 i Norden.

Rävlivet på kalfjället innebär att äta det som står till buds, allra helst fjällämmel. Frodig växtlighet, gödslad av spillning och matrester avslöjar lyorna på annars karga sluttningar. Växterna lockar och äts av lämlar. Och lämlarna blir mat åt fjällräven.

Goda lämmelår föds kullar med upp till 16 valpar, dubbelt så många som normalår. Bottenår är många lyor helt utan valpar.

Avsaknaden av vargar ger också färre kadaver med lockande matrester. Och söderifrån kommer rödräven vandrande, tar valpar, snor åt sig lyor och dödar ibland också vuxna fjällrävar.

Fjällrävens lya har ett fyrtiotal ingångshål spridda över en yta på 20-50 kvadratmeter och kan ha funnits på samma plats i hundratals år. Samma kull kan innehålla både ljusa och mörkare blågrå ungar.

Fjällräven är en av Europas mest hotade arter. För att rädda den krävs insatser som stödmatning, avskjutning av rödräv och stopp för småviltsjakt runt lyor med valpar. På sikt behövs ungefär tusen individer för att fjällräven ska klara sig.

Klimatförändringarna hotar fjällrävens framtid: Fjällräv i vinterdräkt lyser vit mot mörka marker när snön smälter allt tidigare, fienden rödräven klarar fjällmiljön allt bättre och trädgränsen flyttar upp mot fjällhedarna. Lösningen på sikt är politisk: Klimatansvar.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.