Återskapat landskap

MÅNGFALD * Med mycket slit och möda har Naturskyddsföreningens ideella krafter röjt fram ängarna runt torpet Grinnsjö och återskapat ett levande ängs- och beteslandskap.

Artikel 2010-5 Anders Friström

Nu är det 18 år sedan Naturskyddsföreningarna i Trollhättan och Vänersborg började arrendera torpet Grinnsjö uppe på Hunneberg, på Domänverkets mark. Under tusentals timmar av ideellt arbete har medlemmarna i Grinnsjögruppen röjt fram torpets gamla ängsmarker ur skogen. I dag breder det öppna kulturlandskapet åter ut sig runt det gamla torpet mellan Bergsjön och Grinnsjön.

"När vi närmade oss torpet stod granskogen vid bäcken tät som en vägg, kullen bakom stugan var en igenvuxen djungel. Bortom ängen i norr skymde en tät skog sikten mot Grinnsjön. I öster stod barrskogen tät. På gärdesbackarna höll enen, vildapel och ädelbuskar på att vävas av lövsly. Stugan krävde ett rejält underhåll och vedboden höll på att falla ihop - det fanns att göra på Grinnsjö", skriver Göran Söderström från Naturskyddsföreningen i Vänersborg i en skrift om torpet.

- Målet har varit att återställa landskapet så som det kan ha sett ut kring år 1720, då torpet var utan fast åker och ängsbruket dominerade skötseln, säger Göran Söderström.

Grinnsjögruppen har utvecklat helt egna metoder för att återställa ängsfloran. Slyskog och åttioårig granskog har röjts undan i etapper, för att inte hyggesflora med rallarros och örnbräken skulle ta över när mer ljus släpptes in. Allt ris har lagts på hög och bränts, barrförnan har noggrant krattats bort, ädla lövträd och enar har sparats. Röjarna har fått hjälp av Svea­skog med de stegvisa avverkningarna och med att ta ut timret.

Röjargruppen består mest av damer, aktiva inom både Naturskyddsföreningen och Tunhems hembygdsförening. De har också röjt fram vandringsleder och kulturstigar uppe på berget.

När väl ängsmarkerna röjts fram ur skogen inleddes slåttern, med fagning på våren och lieslåtter i augusti varje år.

- Floran har svarat positivt och oväntat snabbt. Slåttergubben är tillbaka, liksom svinroten och orkidéerna jungfru marie nycklar och tvåblad. Slåtterfibbla och loppstarr, två andra slåttergynnade arter, har också återkommit, säger Göran Söderström.

Nu finns 285 växtarter registrerade på markerna. Fjärilar och humlor har brått kring stånd av ängsvädd som lämnats till dem. Klockgentianan blommar djupblått i ängen.

Efter slåttern släpps unga nötkreatur ut på markerna för efterbete. Grinnsjögruppen har tagit kontakt med bönder som haft passande ungdjur av lantras, sedan har Sveaskog hyrt in djuren för bete.

- Ibland har vi fått hit moderna högavkastande djur, men de betar inte utan står bara nere vid grinden och skriker efter kraftfoder, säger Göran Söderström.

Grinnsjö är i dag ett populärt utflyktsmål. Det är öppet hus i stugan första söndagen i månaden från vår till höst. Allmänheten bjuds också in till fagning på våren och slåtter på ängens dag. Den stora dagen besöksmässigt är Bergens Dag, första söndagen i september, senast kom närmare femhundra personer.

Men medlemmarna i Grinnsjögruppen börjar bli lite till åren, många är nu väl över pensionstrecket, även om det sker viss nyrekrytering. Därför har man inlett diskussioner med länsstyrelsen om att de ska ta över mer av den framtida skötseln av Grinnsjö, som är naturreservat.

- Naturskyddsföreningen kommer att ha kvar slåttern på tunet, men länsstyrelsen får ta över ansvaret för skötseln, avslutar Göran Söderström, som själv hunnit bli 94 år.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.