Dags att rädda regnskogen

KLIMAT * I FN:s klimatförhandlingar filas på ett redskap för att rädda regnskogarna, kallat REDD. Men frågetecknen är många kring den nya skogsmekanismen. Vem ska få betalt för att minska avskogningen och hur ska resultaten kunna mätas?

Artikel 2010-5 Anders Friström

SKÖVLINGEN av de tropiska skogarna är ett av de största globala miljöproblemen. I synnerhet avverkningen av de artrika regnskogarna innebär en enorm förlust, de hyser mer än hälften av all biologisk mångfald på vår planet. Enligt FNs klimatpanel, IPCC, svarar avskogningen i tropikerna dessutom för närmare 20 procent av växthusgasutsläppen. Tropikskogarna innehåller mer än en fjärdedel av allt kol på landytan.

De tropiska skogarna levererar viktiga ekosystemtjänster. 1 miljard av jordens allra fattigaste människor är mer eller mindre beroende av dem för att få mat, vatten och bränsle, mediciner och byggnadsmaterial. Mer än 60 miljoner människor från ursprungsbefolkningar bor i dessa skogar. Det är också dessa som är de främsta skogsskyddarna. I Amazonas indianreservat är avskogningen cirka 1,5 procent, utanför är den i vissa områden närmare 50 procent.

Många initiativ har tagits för att hejda avskogningen, men inget har lyckats vända utvecklingen. Nu sätter många miljövänner sitt hopp till REDD, en förkortning inom FNs klimatförhandlingar som står för Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation (minskade utsläpp från avskogning och skogsutarmning). Under förhandlingarnas gång har man också lagt till ett plustecken efter förkortningen, REDD+, där tecknet står för "skydd av skogar, hållbar förvaltning av skogar och förstärkning av skogarnas kollager".

Vid klimatmötet på Bali 2007 sattes REDD på agendan för de förhandlingar som ledde fram till klimattoppmötet i Köpenhamn. Skogsfrågorna är kanske det område där världssamfundet kommit längst. I Köpenhamn fanns ett färdigt beslutsförslag som hade kunnat antas om inte hela mötet hade fallit samman. Vid de fortsatta förhandlingarna i Bonn i somras fanns förslaget kvar och ytterligare detaljer lades till. Nu finns ett i stort sett beslutsfärdigt ramverk, som kanske kan antas vid klimatmötet i Mexico i december.

- Ett beslut vid mötet i Mexico är tänkbart, säger Nils Hermann Ranum, chef för policyenheten vid den norska organisationen Regnskogsfondet. Men det är viktigt att det blir ett beslut som säkrar lokal- och urbefolkningars rättigheter och som fokuserar på bevarande av naturskog och mångfald. Endast otydliga spår av dessa krav finns dock med i förhandlingstexterna.

En REDD-mekanism utan ett heltäckande klimatavtal är heller ingen långsiktig lösning. Utan stora minskningar av utsläppen i industriländerna är det ingen idé med en skogsmekansim, enligt Nils Hermann Ranum.

Tanken bakom REDD är att ersätta tropikskogsländer ekonomiskt för att de minskar takten i sin avskogning. Men länder med mycket skog kvar och låg avskogningstakt protesterar då mot att de inte skulle premieras för att de låtit sin skog stå kvar. Länder med hög avskogningstakt kan tvärtom få mycket pengar, inte för att bevara skog, utan just för att minska takten i avskogningen.

- Ett beslut i klimatförhandlingarna om att införa en REDD-mekanism ger bara en stomme till ett program för tropiskt skogsskydd. Många centrala frågor återstår att reda ut: Vem ska få betalt, för vad och hur ska resultatet kunna mätas, frågar sig Maria Rydlund, internationell skogshandläggare vid Naturskyddsföreningens kansli.

HUR VET MAN ATT avskogning har undvikits? Det enklaste är att utgå från historiska data över avskogningen och betala för varje minskning som sker. Har ett land haft en procents årlig skogsminskning och reducerar det till hälften så skulle landet få ersättning för detta. I verkligheten finns sällan några så linjära förlopp, varför man utvecklat olika mer eller mindre avancerade system för att jämföra utvecklingen med en prognostiserad framtida avskogningstakt. Men det finns fortfarande stora metodsvårigheter.

Till saken hör att man i många tropikskogsländer har tämligen usel skogsstatistik och en stor andel illegal avverkning, varför det är svårt att upprätta några trovärdiga referensnivåer och prognoser för avskogningen. Fjärr­-analys med hjälp av satelliter kan underlätta, men ännu så länge är felmarginalerna alltför stora. Det är svårt att få fram säkra siffror som kan ligga till grund för ekonomiska åtaganden.

Införandet av en skogsmekanism underlättas inte heller av att skogsmyndigheterna i de flesta stora regn­skogsländer är mycket svaga och att många av dessa länder hör till de mest korrumperade i världen.

Vi vet inte riktigt hur mycket skog som försvinner, men vi vet ännu mindre om hur mycket kol som skogen innehåller och hur mycket som släpps ut vid avverkningen. Tropiska skogar är mycket komplexa ekosystem. Det är mycket svårt att göra tillförlitliga balansräkningar över kolflödena. Ny forskning i Peru visade att kolinnehållet i regnskogen där var en tredjedel mindre än enligt tidigare beräkningar av IPCC.

- Frågtecknen är många, hur ska man kunna säkerställa att den minskade avskogningen är på riktigt, att minskningen inte leder till att mer skog huggs ner någon annanstans eller att skogen verkligen står kvar även om ett år, säger Maria Rydlund.

EN ANNAN OKLARHET är hur pengarna från REDD ska kunna komma de fattiga i skogsländerna till godo.

- Fördelning av intäkterna från REDD måste lösas på nationell nivå i de olika nationella skogstrategier som ska tas fram, säger Nils Hermann Ranum. Men det måste ske tillsammans med lokabefolkningens och urfolkens organisationer.

Svaga och oklara rättigheter till skogsmarken för lokalbefolkningen är en svårighet. Det är ofta fråga om kollektiv sedvanerätt till skogens resurser, snarare än äganderätt.

- Frågan är vem som ska få del av pengarna från REDD-projekten, staten eller de människor som bor i skogen och som ser till att den står kvar, säger Maria Rydlund.

Hur REDD ska finansieras är ännu högst oklart, i huvudsak finns två alternativ: antingen statlig finansiering, exempelvis med intäkterna från auktionering av utsläppsrätter till industrin, eller en renodlad koppling till marknaden för utsläppsrätter.

- Betalningen från den rika länderna för skogsskyddet måste vara i tillägg till egna minskningar och inte en marknadslösning där skogen ersätter uteblivna minskningar i Nord. Auktions­intäkter från utsläppshandeln kan däremot användas, menar Nils Hermann Ranum.

Frågetecknen och farhågorna är många, hur det går får kanske vi veta till jul, efter klimatmötet i Mexico, eller kanske om ytterligare ett år, vid nästa klimatmöte i Sydafrika.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.