En hal historia

Nyfiken! tar tempen på Sveriges kallaste och halaste "naturtyp": glaciärerna. Nuförtiden är de få och små, men en gång var de så stora att de täckte hela landet. Utan glaciärerna skulle Sveriges natur se helt annorlunda ut. Håll i repet så ger vi oss ut på isen!

Skribent Michaella Lundell

Världsberömd glaciär

I Tarfala nedanför Kebnekaise finns en glaciärforskningsstation. Dit kommer forskare från hela världen. Men de är bara där på våren och sommaren. På vintern blåser det för mycket. En vinter blåste bastun bort. Numera sitter husen fast med stålvajrar.

I Tarfaladalen finns fyra glaciärer. Den största heter Storglaciären, och är en av världens mest välundersökta glaciärer.

Iskalla organismer

Trots kylan finns det flera organismer som kan leva på, i eller till och med under glaciärer. På ytan kan man hitta en grönalg som innehåller ett rött färgämne och därför färgar isen röd. Den röda färgen tar upp värme från solen. På så sätt får algen glaciären att smälta lite extra!

Algerna är i sin tur mat åt andra, till exempel ett slags insekter som kallas glaciärloppor. Fast de är inga loppor utan hoppstjärtar.

På Antarktis har forskare kunnat väcka bakterier, som legat och sovit i isen i flera miljoner år. Det senaste fyndet därifrån är ett litet orangerosa kräftdjur, som simmade i det kolsvarta havet under isen, två mil in under iskanten.

Se upp för hål!

Vill du korsa en glaciär på riktigt? Då behöver du bland annat stegjärn, isyxa och veta hur man knyter ett gäng livsviktiga knopar. Spänningarna som blir i isen när den rör sig gör att det bildas uppåt 30 meter djupa sprickor. Att ramla ner i en sådan kan vara det sista man gör. Se också upp för slukhålen! Det är brunnar som leder ner smältvatten i glaciärens inre. Det som hamnar i ett slukhål kommer så småningom fram längst ned vid glaciärens kant.

Rekordtopp som smälter bort

Vilken är Sveriges högsta bergstopp? Ja, det beror på hur man räknar. Kebnekaise har två toppar. Räknar man fasta berget är nordtoppen högst, med 2097 meter. Men på sydtoppen ligger en liten glaciär, som gör att den ändå är högre (just nu 2104 meter). Toppglaciären har dock smält mycket de senaste åren, och smälter den några meter till, så blir nordtoppen högst hur man än räknar.

Isen fixar solklippor

Tänk dig hela Sverige dränkt i en jättelik mjukglass. Så såg det faktiskt ut för ett par tiotusen år sedan. Glaciärerna var då så stora att de bredde ut sig åt alla håll och flöt ihop till en inlandsis. Isen var lika tjock som 15 Turning Torso-skyskrapor eller 20 Kaknästorn staplade på varandra och den var så tung att den tryckte ner landytan flera hundra meter. Tiotusen år efter att den senaste inlandsisen smälte bort reser sig landet fortfarande. Allra mest vid södra Bottenviken. Där är landhöjningen ungefär en centimeter per år.

Det finns spår efter tre inlandsisar över Sverige. Men forskarna tror att landet varit täckt av is 40 gånger under de senaste 2,5 miljoner åren. Utan isen hade Sverige sett helt annorlunda ut. Flyttblock, rullstensåsar, U-dalar och runda, härliga badklippor – allt är inlandsisens förtjänst. Isen fungerade som ett jättelikt sandpapper med kraft att slipa själva berggrunden. Den bröt också loss och plockade med sig sten och grus och flyttade runt det över Sverige.

En kall sommar är en bra början

En glaciär bildas om det ligger kvar snö från år till år. Snön packas ihop, smälter och fryser igen och blir till is. När istäcket är så tjockt och tungt att det börjar röra sig inne i själva ismassan, då har man en glaciär. Det krävs att det faller mycket snö på vintern. Men det avgörande är att somrarna är så kalla att all snö inte hinner smälta bort.

Varmt eller kallt i framtiden?

Vad som kommer att hända med jordens klimat i framtiden är det ingen som vet. Växthuseffekten, som gör jorden varmare, kan leda till katastrofer i hundratals år. En del tror att istiderna är över för gott. Men det är troligt att det kommer en ny istid om några tiotusen år. Istiderna styrs av hur jorden rör sig runt solen och hur jordaxeln lutar. Det ändrar sig med jämna mellanrum och gör att olika mycket solstrålar träffar jorden. När solinstrålningen blir liten växer glaciärerna till.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Michaella Lundell
Artikeln publicerades i