Under sommaren har det varit full rulle: Naturskyddsföreningens projekt Schysst Sommar har haft flera läger för ungdomar från Rosengård i Malmö. Här har också varit närnaturguidekurser, miljöläger och fältkurser för studenter. Hela september har barn och ungdomar kommit på lägerskola.

Hörjelgården donerades till Naturskyddsföreningen i Skåne redan 1976. Ett gäng växtekologer från Lund tog hand om markerna och återskapade i mångt och mycket det landskap som Linné sett under sin skånska resa 1749. Flaggskeppet är just stubbskottsängen, en brukningsform som var vanlig fram till 1800-talet men som nu bara lever kvar i Rumänien. Och här på Hörjel. Nere vid bäcken anlades en översilningsäng. Ett tresädesbruk startades. I de igenväxande betesmarkerna röjdes buskar och träd. Små vattensamlingar, där lövgrodor och salamandrar idag håller till, anlades.

Hörjel är en kringbyggd korsvirkesgård från 1814. Den ligger i Sjöbo kommun. När föreningen tog över gården var den i dåligt skick och under 80-talet renoverades därför husen. Snart kom de första skolklasserna och studentgrupperna. Tusentals barn och ungdomar har genom åren kunnat bygga flätgärden, slå med lie, rycka lin, karda ull, leta dyngbaggar, njuta av orkidéer eller lyssna på näktergalar och lövgrodor.

Länge hjälpte Riksantikvarieämbetet till med markvården medan Region Skåne bidrog till de pedagogiska insatserna. Tyvärr tog dessa stöd slut, personalen sades upp och verksamheten går nu på sparlåga. I väntan på bättre tider sker det mesta arbetet med ideella krafter. En vänförening har bildats – det är den som idag kallat till arbetsdag.

Nu har dimman skingrats och solen kommit fram. Det doftar av varm tjära, Ebba och Bengt stryker korsvirket på boningshusets sydsida. Cecilia penslar linolja på försterkarmar. Claes sitter inne på gården och repar linkapslar. Margit och Tsignesh röjer inomhus inför vintern. Jag bär linbråkor och ullkardor från stallet till vinterförvaring. Några har vandrat ner till skogen för att se vilken sträckning den nya naturstigen ska få.

Det känns hoppfullt.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.