Nytt hopp efter Nagoya

Det såg länge mörkt ut på FN-toppmötet om biologisk mångfald i Nagoya, men till slut blev det ett avtal med nya mål för att vända förlusterna av mångfald till 2020. Ett resultat som förhoppningsvis kan inspirera även på klimatsidan.

Artikel 2010-5 Mats Hellmark

EFTER TVÅ VECKORS HÅRDA FÖRHANDLINGAR med uppåt 18000 deltagare slutade FN-toppmötet COP 10 med stående ovationer i stora plenumsalen. Ett avtal med 193 länder bakom ger nytt hopp för framtiden, även om det är ett problem att USA fortfarande står utanför.

- Det starka beskedet visar att världssamfundet tagit sig ur förlamningen efter klimatmötet i Köpenhamn. Nu har vi fått en miljöframgång som vi kämpat för i 18 år, säger Sveriges miljöminister Andreas Carlgren, som själv spelade en viktig roll i högnivåmötet som avslutade förhandlingarna.

Inför Nagoya hade utvärderingar såväl globalt som inom EU och Sverige visat att världen misslyckats med målet att hejda förlusterna av biologisk mångfald till 2010. Nu enades mötet om en vision för 2050, ett mål till 2020 och nya konkreta delmål till samma år.

Till nästa partsmöte i Indien om två år ska länderna presentera åtgärder som ska:

- Minst halvera och där det är möjligt stoppa avskogningen

- Stoppa överfiskningen

- Skydda 17 procent av jordens land- och vattenområden, samt 10 procent kust- och havsområden

- Fasa ut skadliga subventioner

- Synliggöra värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i nationella räkenskaper

- Vi har lärt läxan från 2010-målen. Det krävs både kraftfulla åtgärder och en tydligare process. Men jag är besviken att målen för skydd av land- och havsområden inte blev högre. Sverige och EU drev på för 20 respektive 15 procent, säger Andreas Carlgren.

Nyckeln till ett avtal var lösning av ABS-frågan (access and benefit-sharing, ersättning för användande av genetiska resurser och traditionell kunskap). Motsättningarna var stora mellan i-länder och u-länder, men till slut nådde man en kompromiss som ska ge forskare och företag tillträde till resurser samtidigt som fattiga länder och urfolk ska kunna få del av vinster som genereras.

En annan het fråga gällde finansiell hjälp till utvecklingsländer för att klara omställningen. Här nådde man inte fram till färdiga lösningar, och många u-länder var kritiska till marknadsmodeller som lanserades av i-länder, bland annat den så kallade Green Development Mechanism (en motsvarighet till CDM på klimatsidan). Det man kunde enas om var att påbörja en process för finansiering och mobilisering av resurser som ska vara färdig till nästa partsmöte.

- Ett halvt steg framåt. Men vi vill se större pengapåsar från de rika länderna för att hjälpa utvecklingsländerna i arbetet, säger Naturskyddsföreningens internationella hand­läggare Göran Ek som följde slutfasen av förhandlingarna i Nagoya.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.