Det går fort nu i bokbranschen. För tio år sedan kunde man planera nästan fem år framåt. Med ganska stor säkerhet visste förlagen hur böcker skulle se ut, var de skulle säljas och hur konsumenterna betedde sig.

– I dag är allt under förändring. Det är svårt att ta långsiktiga beslut, suckar Ann Sköld Nilsson, förlagschef på barnboksförlaget Rabén & Sjögren.

Barnboksskaparna vill veta hur det ska bli. Hur ska deras verk nå ut till läsarna? Vilka format kommer att överleva?

Svaret är att ingen riktigt vet. Bokbranschen är under total omstöpning. Näthandeln, varuhus och livsmedelskedjor pressar priserna. De stora bokhandelskedjorna möter konkurrensen genom att minska antal titlar och stapla bästsäljare på hög. Stora förlag satsar inte längre på det udda. Antikvariat har slagit igen och biblioteksfilialer lagts ned.

Men utvecklingen är inte entydig. Medan flera bokbutiker i landsorten tvingats stänga, växer det fram nya småförlag, specialbokhandlare och mediebibliotek. Medierådets senaste rapport, Ungar & Medier, slår fast att ungas ökade internetanvändning sker på bekostnad av bokläsning. Samtidigt visar försök i Jönköping att barn som inte gärna öppnat en bok har börjat läsa när de fått läsplattor.

Framtidens digitala teknik väntas innebära en kommunikationsrevolution jämbördig med Gutenbergs tryckteknik.

– Jag tycker inte man ska förhålla sig skeptisk till nya medier. Jag är mera bekymrad över att skräpet tar över. Det ges ut för mycket kitsch, och för mycket som liknar det som redan finns, säger litteratur­vetaren Janina Orlov, som tror att digitala medier kan bli en guldgruva, inte minst för naturboken.

De stora barnboksförlagen som har råd att hård­utveckla tekniken planerar för just detta. De nya pekdatorerna skapar fantastiska möjligheter för både bilder­boken och faktaboken, anser marknadsbedömarna. Apple var först ut med sin Ipad. Den lanserades 2010 i USA och har fått ett enormt genomslag där.

– Om 3-5 år kommer den digitala barnboken att vara en naturlig del i utgivningen. Vi tror att den kommer att leva parallellt med den tryckta boken. Vi satsar på båda formaten, säger Klas Fjärstedt, chef för digitala medier på Norstedts, där också Rabén & Sjögren ingår.

– Pekdatorn är en otrolig teknisk manick. Du kan surfa, titta på film, läsa, och styra figurer och föremål på skärmen bara genom att röra eller skaka på den. Det öppnar en helt ny marknad för natur- och miljöböcker. Du kommer att kunna ta med Ipaden ut i naturen, ta bilder på djurspår, spela upp fågelläten och få svar direkt på dina frågor.

Erik Titusson, kanslichef för Alma-kansliet som administrerar Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, spår att också e-boken och läsplattan kommer stort i svenska hem.

– Jag var i New York hösten 2009 och såg många som läste på läsplattor i tunnelbanan. Innan dess hade jag inte trott på ett sådant genomslag. Men boken som form är inte hotad. Den starka berättelsen kommer alltid att stå i centrum, oavsett hur den är paketerad.

Interaktiva medier kan förstärka barnboksberättandet, anser Erik Titusson. Karaktärerna får sin fördjupning

i boken, och utvecklas sedan i en interaktiv miljö, där berättelsen fortsätter. Barnen blir medskapare. Spel, ljud, rörliga bilder och pyssel blir digitala tillägg till boken.

Både Natur & Kultur och Rabén & Sjögren lanserade i höstas appar som komplement till populära bilderboksserier. Ungefär samtidigt presenterades planerna på nätplattformen Barnvärlden. KF Media (där Rabén & Sjögren ingår) är en av flera aktörer inom svensk barnkultur som ska bygga en online­värld där barn ska kunna spela spel, lyssna på sagor, köpa digitala produkter och interagera med kända barnboks­figurer.

– Förlagen säljer sin själ lite grand, kommenterar Lena Kåreland, professor emerita i svenska med didaktisk inriktning. I den nyligen utkomna Barnboken i Samhället går hon grundligt igenom dagens barnboksmarknad.

– Man får inte stirra sig blind på den traditionella boken och tycka att den är det bästa mediet. Men det gäller att vara lite eftertänksam. Inte bara låta sig styras av jakten på att vara i frontlinjen. Jag är inte särskilt positiv till det ökade utnyttjandet av kringmaterial. Man kommer ifrån berättelsen och förlorar i språkutveckling.

Mycket tyder på att barn till lågutbildade hamnar ännu mer på efterkälken i framtiden anser Lena Kåreland. Statistiken är delvis krånglig och motstridig, men en del studier bekräftar den bilden. När läsförmågan hos tioåringar i 45 länder nyligen undersöktes, visade det sig att andelen starka läsare stadigt minskat i Sverige under 2000-talet. Allt färre läser längre texter och böcker. Föräldrarnas roll för läsutvecklingen blir allt större.

Forskarna varnar också för den digitala klassklyftan, det vill säga klyftan mellan barn som kan hantera internet och barn som inte kan det. Den digitala klyftan är väldigt allvarlig, betonar Cay Corneliuson, handläggare för läsfrämjande åtgärder på statliga kulturrådet. Därifrån pytsar man nu ut mer pengar än någonsin till läsprojekt, utan att egentligen veta vilka metoder som ger bäst resultat. Cay Corneliuson önskar sig mer forskning om det.

Ingen tror ändå att den tryckta barnboken på allvar är hotad. Svensk barnboksutgivning och försäljning ligger på en mycket hög nivå. Det kan man tacka bokmomssänkningen för. Digitala medier kan till och med öka intresset för berättandet, säger en del. Kanske lockar den nya tekniken till sig nya läsargrupper.

Bilderboksskaparen Anna Bengtsson är kluven till utvecklingen.

– Det går att göra väldigt spännande saker digitalt. Men jag har svårt att se hur man ska kunna återskapa bilderbokens dramatik. Det här med att vända blad. Stämningsskapandet. Det är inte bara att översätta till andra medier.

Naturen är medberättare i Anna Bengtssons senaste bilderböcker. Den finstämda närvarokänslan i kritikerrosade Det kittlar när löven kommer kräver en mångskiftande färgskala.

– Jag har märkt att förlagen vill ha glada och ljusa färger. Där tror jag att den digitala färghanteringen påverkat. Det är ofta ganska grälla färger. Det tycker jag är negativt.

I de nya bilderböckerna syns påverkan från film- och dataestetiken tydligt, påtalar Marta Hedener, trend­spanare på Svenska Barnboksinstitutet. Djur ser ut som om de är hämtade ur en film. Hon tror att den trenden kommer att fortsätta. Dataspel och film är därtill redan självklara följe­slagare till många barnböcker. Ibland ges de ut före boken.

Om man som Kristina Hoas, ensamförläggare på nystartade Alvina förlag, vurmar för de personliga uttrycken, har man alltså skäl att oroa sig en smula. Böcker som är en grossist- eller presentvara produceras ofta snabbt och ska passa många, säger hon.

– Det finns en risk att konceptet blir viktigare än kommunikationen. Att man massproducerar bilder av en typ som redan finns.

Alvina förlag var först i Sverige att ge ut en miljömärkt pekbok: Sommar av Sara Lundberg, vars måleriska landskap är långt från den stereotypa pekbokens bildvärld. Kristina Hoas har också gett ut bilderböcker där naturvetenskap på ett lekfullt sätt knyts ihop med upplevelser. Sinnena ska stimuleras. Inget miljöansvar läggs på barnen.

Hon tror själv att hon är en del av en framtidstrend.

– Vi kommer att få mindre av rädda-världen-böcker. Färre vildmarksskildringar och fler berättelser om den natur där barnen finns i dag – förorten. Distributionsvägarna förändras. Naturkompaniet säljer redan en pekbok om fjällvandring.

Rabén & Sjögrens natursatsning, Smarta små upptäcker naturen, bekräftar Kristina Hoas trendspaning. Den kommer under våren 2011, är lekfullt snarare än naturtroget illustrerad, och gjord för att locka ut barnen i närområdet. Digitala tillägg planeras.

– Det finns dagisbarn som inte vet vad mossa är. Vi tror att det finns en längtan efter att barnen ska vara allmänbildade, och vi vill hellre tända en eld än trycka på, säger förlagschefen Ann Sköld Nilsson, nyrekryterad från Barnens Bokklubb, där hon försökte lansera bilderböcker på rädda-jorden-temat.

– De sålde inte särskilt bra, konstaterar hon kort, och berättar att åttaårige sonen efter en tids sömnsvårigheter plötsligt frågade: ”Kommer jorden att vara ett glödande klot när jag är i din ålder, mamma?”

Litteraturvetaren Janina Orlov har ägnat sig mycket åt naturen i den svenska barnboken och konstaterar att den under 2000-talet återigen fått en framträdande roll i skönlitteraturen.

– Det är det oförklarliga, det vi inte kan kontrollera, som är på väg tillbaka. I Eva Lindströms bilderböcker uppför sig till exempel naturen inte som den brukar. Den är närmast Shakespeariansk. Den slår tillbaka.

Barnboksförlaget Opal, som alltid haft en stark naturboksutgivning, tar nu ytterligare kliv. I pipelinen ligger en bok om vilda blommor; ett herbarium som trycks med ny teknik så att bokpärmarna kan användas som växtpress. Och så kommer en uppföljare till Stora musboken, illustrerad av vetenskapsillustratören Staffan Ullström. Den handlar om mesar.

– Den boken hade vi inte kunnat ge ut för 10-15 år sedan. I dag är folk mer intresserade av fakta som ligger på ett ganska högt vetenskapligt plan, säger förlagschefen Bengt Christell.

Texten skrivs av Stefan Casta, en av Sveriges främsta barnboksförfattare och inblandad i många av de naturböcker som Opal ger ut. Han ser fram emot det digitala tekniksprånget.

– Kraven på oss författare kommer att öka. Själv försöker jag skriva både kortare och mer komplext. Man ska aldrig vara rädd att tala med barn om det svåra. När man är liten har man hela universum i sin hand.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.