Dålig koll på elsopor
Elektronikföretagen har för dålig kontroll över vart avfallet från tillverkningen och vart återvunna produkter tar vägen. Det visar vår enkät.
ELSOPOR ÄR GIFTIGA och de ska återvinnas, men i dag är kontrollen av hur mycket elavfall som hamnar i länder utanför EU dålig. Man har sett att det som exporteras från EU går till länder i Asien, och även allt mer till Västafrika, säger Ulrika Dahl, kemikaliehandläggare på Naturskyddsföreningen.
I Sveriges Naturs enkät svarar många företag att de inte har kontroll på hur deras produkter återvinns, mer än tre fjärdedelar av företagen säger att de inte kan följa sin produkt till sista ledet. Bara en fjärdedel svarar att de vet var produkterna återvinns.
Ulrika Dahl på Naturskyddsföreningen tycker att företagen och Naturvårdsverket måste ha koll på vart elsoporna tar vägen.
– FN har pekat ut gifter i uttjänta elprodukter som ett av de kommande stora miljöproblemen. Men i dag har vi ingen aning hur mycket som kommer från Sverige, det måste vi ta reda på, säger hon.
Sveriges återvinningssystem brukar anses fungera bra, men Naturvårdsverket vet i dag inte hur stor andel av de sålda elektriska apparaterna som återvinns, och hur många som försvinner – till andra länder till exempel. Därför ska Naturvårdsverket nu kartlägga detta.
I FATTIGARE DELAR AV världen finns en efterfrågan på till exempel billiga kylskåp och på reservdelar. Men upp emot 75 procent av exporten från EU klassas som avfall. Och när avfallet och de gamla kylskåpen dragit sin sista suck och ska tas om hand saknas bra återvinningssystem. För att komma åt de värdefulla metallerna eldas kablarna upp och elektroniken smälts. Men elavfallet innehåller ämnen som flamskyddsmedel, mjukgörare, giftiga tungmetaller, arsenik, och kadmium, så röken är mycket farlig.
Tillverkande svenska företag som inte kan svara på hur deras produkter återvinns bryter mot reglerna.
– Det är bra att Naturvårdsverket ska kartlägga flödet av elavfall. Då får vi veta om Sverige bidrar till de växande miljö- och hälsoproblemen i fattiga länder, så vi kan göra något åt det, säger Ulrika Dahl.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.