Ekonomen & ekologen
MÅNGFALD * Det blev en spännande diskussion mellan professorn i naturresurshushållning Carl Folke och nationalekonomen Klas Eklund under Naturskyddsföreningens höstkonferens i november.
– Nytt kommer, gammalt slås ut, i ekonomin och bland arterna, men det gäller att detta inte sker så fort att människan inte kan överleva. Vi måste vara naturvårdare, ytterst för vår egen skull, sa Carl Folke.
Men ibland kan en förändring se bra ut utan att vara det. Carl Folke berättade om läget i havet utanför Maine i USA. Där fanns tidigare ett mycket bra torskfiske. I dag är torsken helt utfiskad. I stället har yrkesfiskarna fått ett bra fiske efter hummer.
– Men det finns i stort sett bara hummer i dessa vatten. Nu kommer rapporter om att den håller på att slås ut. Vad finns sedan kvar? Vi behöver fler arter som gör samma sak. Att värna den biologiska mångfalden är ungefär detsamma som portföljhantering på börsen, en spridning av risker, sa Carl Folke.
Folke gav exempel på mängder av viktiga ekosystemtjänster, han medgav till och med att kärleken till ett djur eller en växt i sig borde kunna ses som en sådan, sedan Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, pressat honom lite på frågan.
Klas Eklund lyfte fram att världen kommer att behöva en åttadubblad BNP fram till 2040 då befolkningsökningen väntas plana ut. Det är en väldig utmaning, ändå finns det hopp. Där har ekonomerna en viktig roll.
– Vi kan nämligen sätta prislappar på nyttigheter, även på natur. Vissa nationalstater har redan börjat räkna in gröna värden i sina nationalräkenskaper, sa Eklund och noterade också att allt fler företag börjar bli medvetna. Det uppstår affärsmöjligheter av att bry sig.
Han hade dock mött många naturvänner som opponerat sig mot detta.
– Naturvänner har ett etiskt förhållningssätt. Men jag är rädd för att bli beroende bara av moral. Vi behöver också kunna använda oss av ekonomiska argument. Vi gillar det kanske inte, men på många håll gör man redan i dag hårda bedömningar av vad ett liv är värt. Livförsäkringsbolagen gör det, trafikplanerare gör det.
Eklund påpekade också att det var ekonomen Nicholas Sterns kostnadsberäkningar av klimathotet som väckte politikerna.
– Jag kan inte heller se tillväxten som ett hot. Dömer vi ut den dömer vi också de 300 miljarder människor som ska födas.
Både Eklund och Folke såg en väldig förändringskraft i vardande.
– Men de riktiga genombrotten kommer först när katastroferna kommer, sa Klas Eklund.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.