Författarna, Rick Smith och Bruce Lourie, är biologer och miljöaktivister i Kanada. De beskriver på ett lättläst sätt om mjukgörare, impregnerings­ämnen, flamskyddsmedel, ja, i stort sett samma kemikalier som beskrivs i denna tidning. Frågan är dock om inte kapitlet om bisfenol A tar priset som larmklocka? Till det häpnadsväckande hör att riskerna med ämnet har varit kända sedan 30-talet. Bisfenol A tillhör de hormon­störande ämnena och i boken berättas om välrenommerade forskare som hävdar att ämnet ligger bakom flera av de moderna cancersjukdomarna.

Bisfenol A finns i polykarbonatplaster, vilka vi umgås med dagligen, hemma, på jobbet och i bilen. I Kanada har miljörörelsen kämpat hårt emot ämnet och där är också förbud infört. I EU kommer bisfenol A att förbjudas i nappflaskor från mars i år.

I boken berättas om hur Rick Smith utsatte sig själv för ämnet. Han åt mat som värmts i polykarbonatplatsbehållare i mikrovågs­ugn och konserverad soppa som förvarats i konserv­burkar med ett skikt polykarbonatplast på insidan och drack läsk från aluminium­burkar som fodrats med bis­fenol A. Halterna av ämnet i urinen ökade sju gånger. Efter ett drygt dygn var dock det mesta nedbrutet.

Kunde vi bli av med ämnet skulle också dess skadliga effekter försvinna. Stora fram­steg finns inom räckhåll.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.