Rätten att äta sig mätt

Rätten att äta sig mätt

Skribent Anders Friström

JORDBRUK * Rätten till mat är inskriven i FNs deklaration om mänskliga rättigheter, ändå är mer än en miljard människor undernärda. Den globala småbonderörelsen Via Campesina har lanserat begreppet ”mat­suveränitet” som en lösning på hungern och definierar det som alla folks rätt att utforma sin egen jordbrukspolitik.

I Colombia står småbönderna, som odlar 18 procent av åkermarken, för tre fjärdedelar av livs­medelsförsörjningen. Resten av jordbruksmarken används till kontantgrödor för export, främst kaffe, sockerrör, bananer, snittblommor och oljepalmer.

– Den storskaliga produktionsmodellen har inte löst livsmedelskrisen, vi har i stället förlorat rätten till marken och möjligheten att livnära oss av de ekosystem som finns i landet, säger Fernando Castrillion från Groupo Semillias, Naturskyddsföreningens samarbetspartner i Colombia.

Landet är rikt på biologisk mångfald, där finns närmare tio procent av världens kända arter. Men den odlade mångfalden är också stor. Kunskapen om de växter man skördar i regnskogen och de lokala utsädessorterna finns hos urfolken, afroamerikanerna och småbönderna, kunskap som försvinner när de lokala kulturerna dras in i storsamhället.

Småbönderna slås ut av billig import av livsmedel från USA och Europa som dumpar sin subventionerade överskottsproduktion på världsmarknaden.

– Importerad krismat är ingen lösning, den finns bara i att producera sin egen mat med lokala utsäden, säger Fernando Castrillon.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i